Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Liberal näringspolitik och dess motsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riktning icke förekommo, och att tulltaxan i många hänseenden skulle
ha fått ett helt annat utseende om det hade varit fallet.
Att gå längre än till dessa påpekningar skulle föra diskussionen
över på omstridda och mer svårbevisliga områden, även om man
synes ha rätt till omdömet att tullskyddet som helhet verkade svagt
återhållande på den allmänna ekonomiska expansionen i fredstid,
genom att på den lönande produktionen lägga bördor till förmån
för den icke lönande. Å andra sidan präglades större delen av den
nya protektionismens tid av en prisstegring som vägde tyngre i den
motsatta vågskålen och därför icke lät tullpolitikens egna tendenser
komma till något utvärtes synligt uttryck. Huvudsaken är att,
jordbruket fortfarande åsido, verkningarna förmodligen ej voro viktiga
eller åtminstone avgörande i vare sig den ena riktningen eller den
andra. Oftare än vare sig protektionister eller frihandlare bruka vara
villiga att medge, har detta visat sig som det sannolikt riktiga
omdömet om handelspolitikens verkningar i ett mycket stort antal, ja,
kanske flertalet fall.
Ett av de områden där nästan alla undersökningar tyda på inverkan
från tullpolitiken är monopoliseringen, kartell- och trustväsendet.
Tullskyddets inverkan på detta område har bestått i att isolera ett
lands marknad från utländsk konkurrens och därigenom underlätta
de inhemska företagens sammanslutning, varjämte monopolet har
erbjudit en särskild lockelse i detta fall, som medel för producenterna
att pressa upp priserna till den nivå som tullskyddet möjliggör.
Också för Sveriges del inställde sig denna verkan, mest påtaglig i
fråga om den kanske starkast organiserade och mest vinstgivande av
förkrigstidens sammanslutningar, den 1907 efter åtskilliga lösare
organisationer bildade sockertrusten. Emellertid förekom det på många
andra områden svagare motsvarigheter därtill, särskilt inom kvarn-
och margarinindustrierna. Medan det ej förefaller kunna råda något
egentligt tvivel om sambandet med tullskyddet i dessa fall, så bör det
emellertid tilläggas att också vissa i den moderna storindustrien
inneboende drag, i någon mån oberoende av tullskyddet, verkade i just
denna riktning. Tendensen att byta ut konkurrens mot monopol eller
sammanslutningar av något slag bredde ut sig under förkrigstidens
senare tid, i Sverige liksom i de flesta andra länder, och denna nya
tendens till genomorganisering av samhället tog ytterligare betydligt
ökad fart därefter, som ett led i en övergång från ett företrädesvis
liberalt till ett alltmer monopoliserat samhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
