Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Periodindelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det kanske bättre att använda beteckningen samhälle utan byte.
Alldeles bokstavligt får icke ens detta uppfattas, eftersom handeln
var mycket äldre och över huvud taget utgjorde en i viss mån
fristående näring från ett mycket tidigare stadium än övriga särskilda
yrken. Å andra sidan levde det tillstånd som behärskade
landskapslagarnas tid kvar i många århundraden därefter på sitt viktigaste
område, nämligen jordbruket; ända in på 1800-talet levde den
övervägande delen av svenska folket till stor, kanske övervägande del
kvar i de former som förelågo redan på 1200-talet och förmodligen
voro mycket äldre. Av denna anledning kan man behandla
landskapslagarnas samhälle tillsammans med det som i övrigt utgör en
följande period och sålunda ta Medeltidens ekonomiska historia
under ett.
Som andra period räknar jag då med den tid som behärskades av
den påbörjade ekonomiska differentieringen eller arbetsfördelningen,
framför allt genom hantverkets och stadsväsendets uppkomst. Deras
egentliga roll ligger under Medeltidens två senaste århundraden,
också om stadsväsendet i och för sig går mycket längre tillbaka och
likaså hantverket såsom utövat av fristående individer; men bägge
dessa samhällsföreteelser — som ju voro intimt förbundna sins
emellan — växte uppenbarligen starkt i betydelse mot Medeltidens slut.
Den tredje perioden måste nästan oundgängligen få sin början med
Gustaf Vasas trontillträde. Detta är så till vida egendomligt som
samhällsstrukturen icke väsentligt ändrades därigenom, utan Gustaf
Vasa — så som det följande kommer att visa — såväl åsyftade som
lyckades att bevara och stärka den medeltida hushållningen. Men
han gav denna hushållning en styrka och pregnans som den dittills
alldeles hade saknat, och hans verksamhet har satt oss i stånd att
studera den på ett sätt som icke tillnärmelsevis har någon
motsvarighet för vad vi vanligen kalla Medeltiden. Det naturliga namnet på
den med Gustaf Vasa påbörjade perioden förefaller mig därför vara
Medeltidshushållningens organisering, och som tidsskede kan man
lämpligen ange 1520—1600, också om ändrade förhållanden ganska
starkt började göra sig gällande redan under Gustaf Vasas söner.
Nästa period blir också tämligen given, nämligen vad som vanligen
i den politiska historien kallas Stormaktstiden, 1600—1720. Det var
en tid av mycket mångsidig nyskapning under starkt utländskt
inflytande, och perioden kan lämpligen kallas Hushållningen under
internationell påverkan.
Medan gränsen är mycket litet skarp mellan de två sistnämnda
perioderna, såsom redan har antytts, så är den tvärtom alldeles
ovanligt skarp mellan den nu senast berörda och den därpå följande,
därför att hela den politiska bakgrunden undergick en i stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
