Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Ekonomisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därför ett i och för sig singulärt förlopp. Visserligen utesluter detta
förhållande å andra sidan icke att förloppet kan förete större eller
mindre paralleller med ett annat förlopp. De ekonomiska
företeelsernas kärna är enkel, nämligen knappheten på resurser i förhållande
till de ändamål som dessa skola tillgodose; och detta kan
jämförelsevis lätt framkalla större eller mindre upprepningar.
Sådana paralleller mellan olika tider och folk ha mycket ofta
studerats, fastän egentligen i sådana fall då ekonomisk historia har
övergått till vad som riktigare bör kallas historisk sociologi eller
sociologisk historia; dess ojämförligt främste representant har varit
den utmärkte tyske forskaren Max Weber. Man har då sökt spåra
samma typ eller samma serie av typer för ekonomiska företeelser
inom samhällen där någon inbördes påverkan ej har ifrågasatts.
I den mån sådana paralleller med rätta ha kunnat dragas på någon
särskild punkt inom ekonomien, låt oss säga i fråga om natura- och
penninghushållning, så får man emellertid akta sig för den mycket
vanliga föreställningen, att paralleller på ett särskilt fält inom det
ekonomiska livet, t.ex. bytets karaktär, med någon nödvändighet
skulle ha haft motsvarighet i fråga om de olika samhällstillståndens
överensstämmelser på alla andra områden, med andra ord att de på
det ifrågavarande fältet likartade samhällena skulle ha varit lika över
lag. Det senare har nästan aldrig varit fallet; i den meningen har
historien såvitt man vet aldrig upprepat sig.
Närmare bestämt kan den ekonomiska historieforskningen sägas
intressera sig för tre slags problem: 1) varifrån, 2) huru länge och
3) varthän. De två första problemställningarna förklara sig själva.
Vad den tredje beträffar, är det visserligen givet att man får ställa
sina anspråk lågt. En profet- eller prognosvetenskap i mer vidsträckt
mening förutsätter så stor oföränderlighet hos föremålen, att den
ligger mycket långt borta ifrån det ekonomiska livet, med dess av
människornas oförutsebara sinnesändringar beroende karaktär. I den
mån det gäller företeelser som innefatta ett händelseförlopp, en
rörelse, som med andra ord äro underkastade förändringens lag,
finns det över huvud taget knappast mer än en färdig sådan
vetenskap, nämligen astronomien; därvid gäller det ju sådant som
bokstavligen talat är himmelsvitt skilt från mänskliga handlingar. Det
högsta i fråga om metodiskt förutseende som man kan komma till
på det ekonomiska området är vad som med ett statistiskt uttryck
kan kallas extrapolering av kända kurvor, sålunda hur ett förlopp
som man känner i dess gång fram till nutiden kan antagas komma
att fortsätta under den närmaste framtiden. Den parallell bland
naturvetenskaperna som ligger närmast till hands, och som icke är
alltför smickrande för den ekonomiska historien, är meteorologien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
