Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTODLINGEN.
På växtodlingens praktiska och rationella ordnande hvilar i väsentlig
mån småbrukets ekonomi. Detta är en sanning, som gäller för hela vårt
land. I detta hänseende finnes mycket att rätta, ty växtodlingen är i
många fall allt annat än väl ordnad.
Småbrukarne odla i regel säd på en alltför stor areal, rotfrukter och
foderväxter på en alltför liten. Om man påpekar detta för en
småbrukare, svarar han vanligen, att om han ej odlar säd, får han köpa sådan,
och säden är dyr, ja, han framhåller icke så sällan, att det kan vara
bra att få sälja en och annan säck säd. Hvad skall man svara på en
sådan anmärkning?
Vi kunna för det första säga, att om småbrukaren skall lägga
hufvudvikten på sädesodlingen och anse rotfrukt- och foderodlingen såsom
bisaker, då är småbrukets framtid hopplös. Den lilla arealen 5—20
tunnland ger en jämförelsevis liten sädesgröda, så liten, att småbrukaren ej
kan existera på den. Förr i tiden, när säden var dyr och kött, fläsk,
ägg och mjölk voro billiga produkter, då var naturligtvis förhållandet ett
annat. Den extensiva sädesodlingen duger sålunda icke för småbruket,
om den göres till hufvudsak.
Vi kunna vidare framhålla, att säden ger jämförelsevis liten gröda i
foder räknadt; rotfrukter och foderväxter betydligt mera. Ett exempel.
På en jord, där man skördar 1,000 kg. säd pr tunnland och 1,500 kg.
halm, kan skördas åtminstone 35,000 kg. foderrotfrukter. Hafregrödan
ger i detta fall ungefär 1,300 foderenheter*, rotfrukterna 2,800 eller mer
än dubbelt. Dessa siffror kunna gälla hela vårt land. I korthet kan
sålunda fastslås, att foderväxterna gifva oss en större fodermängd än
stråsäden.
Om man odlar säd som hufvudsaklig gröda, blir jorden ogräsfull, och
år från år erhålles sämre resultat. Då man odlar foderväxter, kan man
under rotfruktåret hålla jorden fri från ogräs och kan därigenom
undvara trädan.
Stråsäden har en kortare växttid, och om vi hafva t. ex. en torr
försommar, blir skörden särskildt på den högre jorden klen. Rotfrukterna
hafva en längre växttid, och därigenom kunna de öfvervinna en dålig
växtperiod och tillgodogöra sig en bättre.
Stråsäden tager sin näring hufvudsakligen från matjorden, rotfrukterna
gå på djupet med sina rötter. Härigenom bli de mera oberoende af
torka, luckra jorden på djupet och bana väg för andra växter med
svagare rotsystem.
De ofvan angifna skälen för en utsträckt foderodling äro talande nog,
men vi hafva med afsikt sparat det bästa till sist.
* En foderenhet anses i fodervärde motsvara 1 kg. blandadt kraftfoder.
4 Svenska Allmogehem.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
