Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 4. Revolutionens fortsatta uppsving. Den allryska politiska strejken i oktober 1905. Tsarismens återtåg. Tsarens manifest. Uppkomsten av arbetardeputerades sovjeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krävde ytterligare ansträngningar av dem, krävde fortsatt kamp
för att störta tsarismen.
Manifestet av den 17 oktober värdesatte Lenin som ett moment
av en viss övergående jämvikt mellan krafterna, då proletariatet
och bönderna avpressade tsaren manifestet men ännu ej hade
kraft att störta tsarismen, medan tsarismen inte längre kunde
styra endast med de gamla medlen och var tvungen att i ord
utlova "medborgerliga friheter" och en "lagstiftande" duma.
Under den politiska oktoberstrejkens stormiga dagar, medan
kampen mot tsarismen rasade, smidde arbetarmassornas
revolutionära skaparkraft ett nytt mäktigt vapen: arbetardeputerades
Sovjeter.
Arbetardeputerades Sovjeter, som utgjorde möten av
delegerade från alla fabriker och verkstäder, var en politisk
massorganisation av arbetarklassen utan motstycke i historien. De Sovjeter, som
för första gången uppstod 1905, utgjorde förebilden till den
sovjetmakt, som bildades av proletariatet 1917 under ledning av det
bolsjevikiska partiet. Sovjeterna var en ny, revolutionär form av
folkets skaparkraft. De bildades uteslutande av de revolutionära
befolkningsskikten och bröt ned alla tsarismens lagar och normer.
De var ett uttryck för folkets själwerksamhet, när det reste sig
till kamp mot tsarismen.
Bolsjevikerna betraktade Sovjeterna som den revolutionära
maktens embryo. De ansåg att Sovjeternas styrka och betydelse helt
var beroende av upprorets kraft och framgång.
Mensjevikerna betraktade ej sovjeterna som den revolutionära
maktens embryoorgan eller som organ för upproret. De ansåg dem
vara organ för den lokala självförvaltningen, ungefär som
demokratiserade självförvaltningsorgan i städerna.
Den 13 (26 enligt nya stilen) oktober 1905 företogs i alla
fabriker och verkstäder i Petersburg val till arbetardeputerades
Sovjet. På natten ägde Sovjetens första sammanträde rum. Kort efter
valen i Petersburg organiserades arbetardeputerades Sovjet i
Moskva.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
