Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tredje ännu en tendens, som: tjugo, tretio år förut under
namn af ufronderie” stämplades såsom isynnerhethos en
poet alldeles otillåtlig, ja nästan ansågs för omöjlig,
men hvilken måhända just genom statskuppen af
1800 hade för ögonblicket erhållit en viss
modernitetens berättigelse i den större mängdens ögon. Ordet
frihet var i sjelfva verket redap den tiden mycket p&
moden, men det är ett mångtydigt ord, och det är af
vigt att bestämma i hvad mening det tages. Äfven fos->
foristerna sjöngo om frihet, men det bör observeras, att
de dermed egentligen icke förstodo annat än nationell
sjelfständighet i anseende till utländska magter; götherne
nyttjade icke mindre detta ord, men den frihetsanda, som
de Åsyftade, — Geijer sjelf stod icke den tiden på annan
ståndpunkt och han har sednare erkänt dess ensidighet,
— skulle befrämjas genom “forskningen i Nordens
fornhäfder.” de vågade icke se framåt, men trodde det
längst förflutna innebära all lycka och salighet, och det
var bland förbundets fundamental-satser att afhålia sig
från wallt politiskt kif’*). Tegnér gick i detta stycke,
med förbigående af både den Nya och den Göthiska
skolan, sin egen väg, och det är anmärkningsvärdt, att han
till och med först rätt på allvar härutinan uttalade sig efter
det att sakens modernitet begynt falla bort, och att han
nästan ensam icke blott ihärdade, men till en tid gick
längre och längre, ju mera Carl den 13des konservativa
*) L. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
