- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
214

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

214 UTOPIER

att hjältar äro de, som retat folk mot folk och rövat
land och riken; att store män äro de, som lyckats
nå den ära, vars tomhet alla inse, men alla
eftersträva; statsmän de som med list vinna stora syften,
icke höga, där hela förtjänsten kan bestå i brist på
samvete, som alltid skall segra i kampen mot dem,
som äga sådant? Och för att våra barn skola lära
sig allt detta, göra föräldrarne uppoffringar,
försaka, lida kvalen av skilsmässan från barnen! Var
världen icke ett dårhus, då var icke heller detta
ställe det klokaste han någonsin varit på!

Nu såg han åter på detta enda skrivna ord i
hela kyrkan, och han stavade det igen; då började
i minnets hemliga gömmor en bild stiga fram, såsom
när fotografen låter järnvitriolen spola över den
gråa negativplåten, då den kommit ur kameran. Han
tyckte sig se den sista julaftonen satt i scen. Den
sista? Nej, då var han i Frankfurt. Alltså den
näst förut. Det var den första kvällen, han var i
sin trolovades hem, ty dagen förut hade han
förlovat sig. Nu såg häri det hemmet, den gamle
kyrkoherdens, hans svärfaders hem; han såg den
låga salen, med den vita skänken, klaveret,
grönsiskorna i buren, balsaminen i fönstret, skåpet med
silverkannan, tobakspiporna, somliga av sjöskum,
andra av röd lera; och där går hon, dottern i huset,
och hänger nötter och äpplen i julgranen. Dottern i
huset! Här slog det som en blixt ner i hans mörker,
men som en vacker, ofarlig kornblixt om
eftersom-maren, som man sitter på farstukvisten och betraktar
utan att frukta någon skräll. Han var trolovad,
han var gift, han hade en hustru, hans hustru, som
åter band honom vid livet, vilket han hade föraktat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:30:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/utopier/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free