Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
124 UTOPIER
det han nu led för henne, för en annan, och han
måste erkänna att känslan för andra är starkare än
känslan för en själv. Han såg kammaren, där Anna
låg ensam med barnen, återhållande smärtans rop
för att icke skrämma dem.
När han ropat en stund, kom en närboende
fermier ut och skyndade fram till honom.
- Vad är det? frågade han deltagande.
- Jag är sjuk, svarade Paul, men min hustru
ligger i barnsnöd, spring i himlens namn till
ackuschörskan i Lausanne och bed henne genast
komma ner till rosieristen i Ouchy. Bry er icke om
mig, spring, och himlen skall välsigna er!
Fermiern ville hjälpa Paul först, men denne
avslog hans anbud och började krypa nerför backen
tillbaka till sitt hem.
Ibland stannade han och röjde undan de vassa
stenarne, och då bannade han. Den som då mött
honom skulle ha trott sig se en sköldpadda, som
sökte resa sig för att gå upprätt och se himlen i
ögonen som en av skapelsens herrar. Svetten rann
utför Pauls ansikte och skägg, och saliven fradgade
sig om hans mun.
- Se människan, utbröt han, se människan
nedbruten till marken av världens herrar! O, Gud,
Deus optimus, maximus, se huru dina ställföreträdare
förvandla mänskobarnen till kräldjur och bryta
ryggarne av dem när de vilja resa sina huven! Se
hur de skändat ditt mästerverk, hur de förstått
använda tidevarvets, snillets största uppfinning, som
skulle ha begagnats att vara språkrör mellan [-folken!-] {+fol-
ken!+} De ha stulit blixten från himlen för att slå
oss med lamhet, ack Herre, huru länge? - Därpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
