Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114 UTOPIER
på tio år och kastade ring på en krok. Värdinnan
hade ett glas portvin framför sig och gjorde icke
min av att vilja betjäna gästerna, antingen hon nu
var bortskämd eller hon föredrog att spela gäst
själv. I dörren till den lilla chalefen syntes nu en
lång, mörk kvinnogestalt om några och trettio år,
klädd i en övermodern morgonklädning, som gjorde
allt för att röja präktiga kroppsformer. Hennes
ansikte var likvitt men fylligt, och de stora svarta
ögonen voro infattade i blåa fördjupningar som
diamanter när de ligga på svarta sammetskuddar i
etuiet. Hennes ansiktsdrag hade något av Medusas
förstenade extas, ett evigt, fruset drag av vällust
kring mungiporna, som också kunde vara en gränslös
sorg. Hon mätte Annas figur från topp till tå,
granskade hennes klädning, hennes kängor, hennes
händer och hennes hår, såsom om hon velat
undersöka henne eller ta en idé av hennes sätt att kläda
sig. Med ett trotsigt småleende vände hon sig till
Paul och frågade vad som behagades.
- Två sifoner, svarade han, utan att se på
henne.
- Vad skall det vara till dem? återtog
Medusa.
- Olas! sade Paul.
Medusa vart ännu blekare, vände sig stolt som
en operadrottning och gick!
- Varför skulle du vara ovänlig mot en
olycklig? sade Anna.
- Kanske olycklig, kanske lycklig och [-brottslig!-] {+brotts-
lig!+} sade Paul.
- Alltid olycklig, stundom brottslig, sade Anna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
