- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
205

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 6. Rousseau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRFATTAREN 205

liknande en enda lång söndag. Tidningar läste han
ej, och sina tankar kunde han nu äga ostörda utan
främmande inflytande. I stranden av Lac Leman
gjorde han sina morgon- och aftonpromenader på en
gångstig, där han nästan aldrig mötte en människa.
Inte ett föremål som påminde om kulturen eller det
organiserade samhället träffades av hans blickar, vilka
endast försjönko i åskådande av den stora sjöns blåa
yta och de höga bergens snöfält. Från sitt rum, som
öppnade sig utåt med stora breda fönster, såg han
intet utom sjön och alperna. Från balkongen, på
vilken han promenerade, när han steg upp från
skrivbordet, hade han samma utsikt. Hans
överansträngda hjärna och nerver vilade ut sig, och
långa nätters goda sömn, enkel kost, utan starka
drycker, hygienisk regim och frånvaro av umgänge
och samtal framkallade ett lugn, som först skenbart
nedsatte hans krafter eller åtminstone tog bort en del
av viljans energi och endast gav tankarna ett stilla
lopp. Han kände det som om allt vad han levat
och tänkt låge i smältande form i en degel, och
endast väntade på formen för att gjutningen skulle
få äga rum. Som han ännu trodde att
verklighetens slumpvis hopvräkta kaos kunde ordnas,
därför att förnimmelserna kunde ordnas i ett system,
sökte han upptäcka sammanhanget i denna oordning
som samhällsbyggnaden erbjöd. Samhället var nu
faktiskt i olag, det hade Nordau uppvisat, det hade
han själv tillräckligt framlagt, men nu skulle han
uppfylla den skyldighet, som de angripna ålagt honom :
han skulle visa orsakerna och uppkomsten till olaget
och han skulle säga huru han ville ha det och huru
det skulle bli så. Han hade åter låtit narra sig av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free