- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
73

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I röda rummet - 4. Redaktören

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I RÖDA RUMMET 73

Röda Rummet blomstrade, och nya ledamöter
infunno sig; numera mest ur handelsståndet. Johan
tyckte om deras sällskap, ty de voro verklighetsmän.
Och vad som förvånade honom var att bland dem
träffa mera verkligt moderna och upplysta själar än
bland de lärda. De voro bildade och levde i denna
världen, utan att bry sig om himlen och andra
luftmålningar. De voro frigjorda, utan att ha läst Buckle
eller Hartmann, så att Johan verkligen på allvar
tvivlade om böckerna gjorde mänskorna eller mänskorna
böckerna. De läste ingenting annat än tidningar,
men i tidningarne stod ju allt. Där diskuterades
alla frågor, där omtalades dag för dag varje faktisk
reform, där utminuterades böckernas visdom. Och så
mycken talang dessa mänskor ägde! En bokhållare
var virtuos på viol, kände hela musiklitteraturen. En
annan spelade piano genialiskt utan att ha lärt på det.
En tredje improviserade på vers. Där funnos även
originella anlag, som icke nöjde sig med exekvering.
Genom dem drogs Johan in i två hem, där han lärde
sig akta de föraktade och förakta de aktade. Det
ena samlingsstället var hos en målare, som, änkling,
bodde tillsammans med sina två söner, vilka båda voro
köpmän. Där spelades till exempel pjäs en gång,
inför målarakademiens professorer, vid en
kvällsmuntration. Ungherrarne hängde opp ett par skynken
och arrangerade en scen. Idén till pjäsen var löst
uppkastad i minnet vid ett glas punsch kvällen förut.
Rollerna utdelades, kostymeringen skedde, och så var
det bara att gå in och spela. Men det är ju genier,
menade Johan, som dikta och spela på en gång. Och
nog var det det. Stycket gick i den burleska genren,
men man skulle i alla fall in och svara på replik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free