Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Återblick på utvecklingens första skeden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
340 SVENSKA FOLKET
minskning i oberoende. Det måste gå på det sättet;
familjen, som besatt sin jordlott och ej behövde
någon annans hjälp för sitt uppehälle, var ännu
själv-stä’ndig; då genom yrkens och handels införande den
vana uppkommit, att man endast behövde
tillfredsställa en del av sina behov genom eget arbete, men
kunde tillbyta sig vad man i övrigt tarvade, hade
man dels satt sig i beroende av andra, då det gällde
att få sina andra behov tillfredsställda, dels öppnat
vägen för otaliga nya. Den, som är van att nöja
sig med vad han från egen jord kan erhålla, är
fri från alla de frestelser till lyx, som möta den,
som tager varor från köpmannen. Ty köpmannen
är en naturnödvändig ^produkt av arbetsdelningen.
Men han är ej den enda, även köpstaden få vi söka
ur samma grund. Och det gick på det sättet, att
när köpstaden väl uppkommit, blev den härden för
alla de yrken, som den oupphörligt stegrade
arbetsdelningen betingade. Men det var ej nog med, att
sakernas naturliga gång ledde därhän att göra
städerna till handelns och det industriella arbetets
härdar; den styrande makten har alltid varit angelägen
att stärka den ställning, staden sålunda erhöll, och
sålunda komma vi till den skarpt begränsade skillnad
mellan lands- och stadsiritressen, vilken visar sig på
nästan alla tidpunkter i vår historia, ej minst under
medeltiden. Denna skillnad i intressen kunde nog
också urarta till fiendskap, vartill väl även bidrog
den omständigheten, att våra förnämligare
köpstäders befolkning, som vi veta, till god del bestod
av främlingar, särskilt tyskar, och därför voro
städerna ofta nog rätt villiga att giva sig under
främmande herrars välde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
