Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN 319
Växlar började i slutet av medeltiden komma
i bruk. Sjöförsäkringar avslötos av hanseaterna.
Latinet var även handelsspråk.
Mått, mål och vikt.* Lästen var det största
sädesrymdmåttet och utgjorde 12 tunnor; varje tunna
råg skulle hålla 52 kannor och varje kanna väga
5 mark. Varje tunna utgjorde 6 skäppor och 36
kappar.
Sädesprisen varierade betydligt: enligt
Östgötalagen skall kornet hava kostat l krona 50 öre
tunnan. År 1448 efter missväxten gällde en tunna mjöl
21 kronor 33 öre. Under Carl Knutsson kostade
rågen l krona 25 öre och kornet l krona tunnan.
Smör såldes i mark eller tunna, hudar i decker,
fisk räknades i val, läst och kast; tegel, bräder och
timmer räknades stycktals; fruset kött och fisk
räknades efter ögonmått, att man icke skulle behöva
köpa isen med, som man trodde.
De vanligaste vikterna äro: skeppund, lispund
och mark. Rymdmåtten: tunna, skeppa, kappe, spann,
kanna och stop. Längdmått: aln, fot, sko och spann.
Foten var nog uppkommen av fotens ungefärliga
längd; måttet spann, som förekommer sällan (i
Vadstena klosterreglor, Peder Månssons anteckningsbok
och Östgötalagen), var avståndet mellan tummens och
pekfingrets ändar, då dessa fingrar voro utspärrade.
* Detta kapitel av medeltidens kulturhistoria väntar ännu
på sin forskare - generaldirektören L. B. Falkman, vilkens
utredning av frågan snart torde komma i dagen. Till
dess måste man nöja sig med ungefärliga och strödda
uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
