Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170 . SVENSKA FOLKET
änka tvenne gånger av olika manspersoner, höllos
de för allmänna; karlen var fri ifrån straff. Sådana
allmänna kvinnor hade ej heller annat straff än att
de höllos för oärliga och ej fingo taga arv efter
far och mor. Den, som övat samlag med en sådan,
var fri från plikt liksom hon. (I utlandet voro
allmänna flickor under medeltiden icke allenast
fördragna, utan även taxerade och inskrivna i skrå. I
Kostnitz år 1414 voro 718 allmänna flickor
inregistrerade under magistratens beskydd. I Paris hade
de sin egen skråordning och domstol. Där kallades
de Femmes amoureuses eller Filles folies de leurs
corps och ett hospital, pallat Filles-Dieu, var
inrättat för de gamla och orkeslösa.)
I Sverige gavs för dem också ett slags skydd,
ty att hålla allmänna flickor i städerna räknades som
laga näringsfång, och det blev först under Gustav
Vasa år 1546 förbjudet att vidare anse horehus som
borgerlig näring.
Till landstrykare av första sort måste räknas
zigenarne, vilka vid slutet av detta tidevarv började
dyka upp i Sverige. I Tyskland lära de visat sig
första gången 1417 och kommo då från öster. De
tågade icke fram som ett helt folk, utan strövade;
i små hopar under anförande av en hövding, som
kallade sig greve eller hertig av Lilla Egypten. I
Hamburg funnos de redan 1434. År 1511 uppträder
en junker Jörgen från Egypten inom Danmarks
område, och året därpå äro zigenarne i Sverige. Samma
år skriver Olaus Petri i sin krönika: »Herr Sten
(Sture den Yngre) var hövitsman vorden, kom en
part av det folket, som fara omkring ifrån det ena
landet till det andra, dem man kallar tattare, hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
