- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 7. Svenska folket. Del 1 /
128

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Människorna och levnadssättet. - Kap. 5. Hantverkaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

128 SVENSKA FOLKET

att sätta sig ner så långt från varandra som möjligt
för att undvika konkurrens, men vi hava hus kvar,
vilka åtminstone genom sin anläggning kunna giva
ett begrepp om, huru en hantverkargata såg ut under
senare medeltiden.

Åtta alnar bred var gatan; husen, omväxlande
av trä och sten, stodo med gavlarne vända åt gatan.
I regeln ägde varje borgare sitt hus och det var
icke så stort. Bredden av dess gavel åt gatan
upptogs av portgången och ett stort fönster eller av
tvenne, mellan vilka porten gick fram. Detta fönster
var just butiken, ty rummet innanför var verkstaden.
Över fönstret, vilket stod öppet vinter och sommar,
var ett brädtak, som skyddade köparen för regn;
från nedre fönsterkanten sprang ett bräde ut, som
kunde slås upp och då stänga nedre delen av fönstret,
ett annat bräde i överkanten blev tak. Liknande
inrättningar finna vi ännu på våra marknadsstånd.
På det nedre brädet dividerades och köpslogs nu
av den utanför på gatan stående köparen. Vid sidan
om porten skulle alltid en vattentunna stå full med
vatten för att tjäna vid eldsfara; desslikes stod
vanligen bredvid porten en bänk, på vilken husets ägare,
mästaren, i vackert väder kunde få sitta och prata
med grannarna. Husgaveln var ofta bekajad med
utbyggnader, svalar på trähus. Längst upp satt den
stora vindsgluggen med en hissbjälke, på vilken
husets matförråd skaffades upp i vinden. Gaveln
vid takåsen var på stenhusen trappformig och sköt
över takstolarne, troligen för att skydda bräd-,
spån-eller torvtaket för eld.

Om vi nu gå in genom den lilla porten, som
är försedd med en glugg och järngaller, så hava vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk1/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free