Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN 95
sjuk i lördags av den färska strömming vi åto, och
det sig icke vedergick förrän jag hit kom, dock
hoppas jag, att mig intet bliver till skada och har jag
doktorn här hos mig, så länge Gud fogar, att jag
bättra får.»
I ett annat brev är den unga frun sjuk igen.
Hon har fått en svett, »att Gud måtte sig förbarma,
så att lakanen voro som de voro dragna ur en sjö».
Eljest är mest tal om penningar, pantlåningar
(vanliga medlet innan banker uppkommo), uppbörd,
inventarium, uppmaning till sparsamhet och sådant.
Att postskriptum icke fattas finna vi också och ett
ganska täckt sådant: »P. S. Allra käraste hjärta,
hade jag haft så stor längtan efter vår Herre, som
jag haft efter Er denna fasta, då hade jag antingen
varit hos honom eller han hos mig. Men Gud
förbjude, att I skolen dväljas här länge nere efter påsken.
Käre herre, våren förtänkte vad väg svennerna skola
draga här upp igen. I Närke är ingen gästning
utan kungsgästningen i Kumla härad och Visby
socken.»
Det andas omtänksamhet i det minsta och sista.
Till slut hennes utanskrift på brevet, icke minst viktig
för en sådan angeläigen sak som tituleringen:
Ärlig och välbördig man, stränge riddare
Herr Svante Nilsson, rikets föreståndare och
min allra käraste gode vän.
Vad man sjöng under vilans och festens stunder
hava vi redan berört och skola sedan närmare
beröra; vad man läste, det vill säga vad den läskunnige
prästmannen läste högt, torde med undantag av and-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
