- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 7. Svenska folket. Del 1 /
49

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedna tiden. För tusen år sedan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dåliga hjälpmedel trodde sig kunna gå i land med
dess genomgrävning[1].

På dessa grunder öppna vi Tälje sund för broder
Witmar och hans reskamrat och låta dem hålla kurs
på Björkö. Att de icke landstiga på sydvästra
sidan, där minnesmärket nu står, taga vi för givet,
eftersom det finnes en hamn på norra, som kallas
Kugghamn eller Kogghamn och vilken genom en
udde är skyddad för Björkfjärdens stormar, och vi
kunna sluta att koggen tog hamn därstädes, så mycket
mer som vårt nuvarande Kornhamn i Stockholm
fordom burit samma namn, troligen på samma grund.[2]
Och nu äro vi vid resans mål och på fast mark, ty
nu hava vi verkligheter, samlade ur Björköjorden,
att begagna oss av vid rekonstrueringen av det forna
Birka, det må nu hava varit Ansgarii eller någon
annans.

Anblicken från fartyget då det nalkas stranden
torde väl icke hava varit så himmelsvitt olik den
vi hava för ögonen nu. Samma milda Mälarvågor
badade samma Mälarstrand, där förfäderna till våra
alar speglade sig. Om Björkön ägde någon av de
kända tusenåriga ekarne, skulle den ha varit vittne
till broder Witmars landstigning, och misteln på ekens
grenar, vilken icke är sällsynt på Mälarens öar, skulle
kunna ha varit en ättling av någon gammal
hednamistel.


[1] Både Nordevall i Vetenskaps-Akademiens Handlingar
1832 och Styffe i sin disputation om Sveriges kanalarbeten
mena att det varit segelled vid Tälje. I Erdmanns Sveriges
kvartära bildningar uppgives Täljenäset bestå av svartlera,
det vill säga gammal sjöbotten.
[2] Kodjupet vid Vaxholm hette även fordom Koggdjupet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk1/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free