Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller domaren: Torna, Villand, och dels från
militären, i trakter där folklynnet är vilt och oförväget:
Herrestad (Skåne) och Järvsö (Hälsingland).
Bekräftelsen på detta allmogens begär att tillägna sig
framåtskridandets frukter uppifrån finner man även i dess
möbler. De äro oftast av åldrig form, men så
urartade de än äro, skall man dock i dem lätt kunna
återfinna urtypen. Så till exempel är bordet i
Hallandsstugan (Nord. museum) (10) efter mönster
av nederländsk renässans vid slutet av 1500-talet
brukligt i Sverige (11); sängen i Skånska stugan
efter mönster från ungefär samma tid; stolarne i
Vingåkersstugan efter dylika från början av
1600-talet o. s. v. Skulle man så gå ämnet på livet och
fråga, varifrån herremännen tagit sina typer, nödgas
man svara: från utlandet; och man måste med sorg
erkänna, att skaldens yttrande, det barbariet blott
var en gång fosterländskt, är mer än ett talesätt.
Icke för att driva vår sats, ty den skulle vi av
hjärtat önska vara falsk, utan för att få klarhet i
saken, vilja vi kasta en tanke åt den av folkandens
yttringar, som skall vara mest omedelbar och
ursprunglig, eller dikten och sången förenade i
folkvisan.
Om vi först hålla oss till texten så finna vi,
att de bland folket gängse visor först börja på att
upptecknas från folkets läppar på 1500-talet, och då
redan äro de lemlästade, det vill säga, herremännen
hava avlagt dem och folket har tagit upp dem, sjungit
dem så gott deras minne kunnat bevara dem, och
där minnet svikit, hava de lagt till. Så sker det
än i dag. Man skulle kunna säga, att våra flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
