Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen: - Sammanfattning och slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMMANFATTNING OCH SLUTORD 219
garne i produktiva ändamål, och för honom är lån
icke tecken till undergång, utan till förkovran.
Resultatet av vad jag hittills genom tillförlitliga
böcker, personliga meddelanden och erfarenheter
kunnat förstå, blir det, att bonden i Frankrike är en
etnisk grupp, som har all utsikt att leva, när den
missbildade industristaten hotar gå under. Huru
denna för Frankrike (Ryssland och de nordiska
länderna) egendomliga klass utvecklat sig till dess
nuvarande ställning vilja vi i korthet tillse.
Franska bondens historia börjar egentligen med
1789 års revolution, då han upphör vara vilain
eller ofrälse. Befriad delvis från livegenskapen
(ser-vage) redan genom emancipationsakten av 1296, blir
han först av Louis X förklarad vilain, det vill
kortast säga en skattskyldig, vars motsättning var
le gentilhomme, såsom befriad från alla
servi-tuter och skatter. Adeln och prästerskapet, som jämte
kronan ägde all jord, hade praktiserat det stora
jordbruket med torpare, statkarlar, arrendatorer och med
alla då lagliga medel utpressat den jordbrukande
befolkningen. När nu mot slutet av Louis XIV: s
regering ingenting mer fanns att taga, och rika
herrar sutto med värdelös jord, som ingenting gav,
börjar ett omslag att märkas. Man vill söka få jorden
att giva till vad pris som helst och på alla villkor,
och man tror sig ha märkt, att endast ägaren själv
som odlare eller intresserad kan pressa tillräckligt
ur marken och att den ofrie tjänaren är en dålig
arbetare. Alla avhända sig jord, arrendera ut till
lågt pris. Denna strävan understödes av den
fysio-kratiska skolans läror om jorden och naturkrafterna
såsom de enda produktiva elementen, och rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
