Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra avdelningen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AUTOPSIER OCH INTERVIEWER 137
(tertiär), men det sterila Champagne till första
klassens (krita). Den ytterst fruktbara slätten kring Caen
ligger i fjärde klassen (Jura), men är ryktbart för
sitt vackra och ymniga vete, under det Bretagnes och
Auvergnes granitplatåer (tredje klassen) äro illa
ansedda som vetejord.
Jag aktar mig därför att klassificera och vill
handskas varligt med statistiken, nöjande mig med
att ange de viktigaste orsakerna till departementet
Nords fruktbarhet.
Utom jordmånens lämplighet få väl gamla
traditioner från moderlandet Flandern tagas i
beräkningen. Det var här som skiftesbruket uppfanns,
varigenom avkastningen, nästan utan ökade
omkostnader, fördubblades. Vidare kommer härtill bruket
att tillvarataga ^ett gödningsämne, kanske det rikaste,
som annorstädes av blygsamhetsskäl förslösas.*
Därför blir den resande något förvånad, när han vid
järnvägsstationerna får se små öppna kiosker med
besökare i sådana naiva situationer, som i
nordligare länder beivras av polisen.
Den sista och kanske icke minst verksamma
orsaken till landets rika avkastning är det rådande
»lilla jordbruket», som lär vara mera renderande än
det stora. Men detta är en fråga, som jag senare
skall söka grundligt utreda, för tillfället nöjande mig
med att konstatera det jag på hela sträckan till Lille
och från Lille till Rouen ej sett en enda
skördemaskin eller ångplog, vilket dock ej är ett bevis* på
att sådana icke begagnas, utan endast antyder att de
äro här mindre vanliga.
* Enligt en lantbruksprofessors kalkyl skulle varje
konsument årligen producera sitt vetebehov utan att taga det
tillvara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
