Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I (Hos Måns Nilsson vid Kopparberget)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138 GUSTAV VASA
ända till på den sista, där skidlöparen hämtar honom
vid Salen på norska gränsen.
BARBRO betraktar bilden.
Är det sant, far, att den skidlöparen hette
Engelbrekt, liksom den stora rikshövidsmannen i förra
sekulet?
MÅNS NILSSON.
Det är sant, barn, och det kallade vi då Guds
finger, men nu namnes det vidskepelse! ^
HUSTRU NILSSON.
Stå inte och lär barnen sånt där!
MÅNS NILSSON.
Å, tyst du! jag lär endast barnen vad rätt och
gott är. - Och det skolen I minnas, töser, att aldrig
tro eller, säga ont om kungen, vad än I hören; ty
en otacksam människa är den tyngsta börda jorden
bär! Därför ska ni sjunga- visan om kung Gösta
när han kommer hit. Kommer I den ihåg!
BARBRO.
Jo, då!
MÅNS NILSSON.
Säg den, får jag höra!
BARBRO reciterar.
Kung Gösta rider på högan häst
i fältet av och an:
Tacka vill jag mina dalekarlar
för eder trohet sann.
BARNEN.
Tacka vill jag mina dalekarlar
för eder trohet sann!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
