Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Numerisk och proportionell rättvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Numerisk och proportionell rättvisa.
Det var en tid då man ansåg ingenting så enkelt
som att avgöra vad som var rättvist, och den »enklaste
rättvisa» var lika med att hugga av på mitten. Det
var den tiden man sålde ett tjog små ägg för samma
pris som ett tjog stora och det var den tiden man
värderade timmerstockar efter längdmått. En tunna
råg var alltid lika med en tunna råg, antingen den
var lätt eller tung, och eri elementarlärare hade 750
kronor i lön antingen häri var dum eller kvick, lat
eller flitig. Skulle man den tiden hålla en
kapplöpning, så ställde man två hästar, en arab eller
per-cheron vid en slagbom, satte en jockey eller en
bryggardräng på ryggen och den fick priset som »kom
först». Men mycket har upptäckts och förändrat sig
sedan dess. Man kan sålunda icke numera gå in i
cigarrbod och få en god cigarr för samma pris som
en dålig; man kan inte få en livförsäkring för samma
premie, om man är 20 eller 35 år; och stora ägg
kosta mer än små (till unga fruars stora förvåning).
Begreppet rättvisa har sålunda utvecklat sig på
många håll, men dock mycket ojämnt. Sålunda kan
en skicklig italiensk juvelerararbetare förtjäna 6,000
francs på året, under det en oskicklig endast förtjänar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
