Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pintorpa-fruns julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stelnat blod. Och allting var hårt, kantigt och
skärande.
– Det är modärnt! sa fästmön.
Möbeltygen sågo ut som visset och ruttet löv,
unkna grönsaker, blekselleri och strö.
– Det är modärnt! sa fästmön.
Och då var ju ingenting att invända, för det är
det icke.
Men spindelvävarna följde från rum till rum,
och vissna löven och blad och smutsfärger.
Och så det där hårda och kantiga; bara räta
linjer som i geometrin. Lamporna voro som
vagnslyktor, fyrkantiga och stela; där fanns icke ett
ornament på någonting; jo det fanns en orm på en
ljusstake, och den stod på hennes skrivbord. Men
det plågsammaste var porträttsamlingen på väggar
och cheminéer. Där voro alla hans fiender, både de
av hennes släktingar, som sökt hindra hans giftermål
genom förtal, och de som sökt stänga hans bana; alla,
som i litteratur, konst och musik voro honom
motbjudande, hängde där eller stodo där.
Han övervann sig dock och sade ingenting, ty
han trodde på kärleken.
– Det är tanklöshet eller oförstånd, sade han
sig och gick sitt öde till mötes som en man skall.
Nu ska vi se!
De voro gifta och det var mycket härligt. Men!
men, men! Det är så många men, även i det bästa,
och här funnos oräkneliga men.
När de båda makarna åto första måltiden
tillsammans, märkte mannen att servisen var dekorerad
på ett ovanligt sätt. Och när han såg efter så var
tallriken målad med spindlar. Det var nu inte farligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
