Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mormor Silfverlåås och hennes omgifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklara att han ingenting hade att skaffa med komitéerna.
Men detta utlåtande upptogs tydligt med misstroende,
hvilket kom deraf att det den tiden var vida sällsyntare än nu
att den enskilte gick ut ur sin krets för att på egen hand
i dessa främmande regioner söka några föremål att beskydda.
“Hör på“, hviskade den andra damen, klippande med
ögonen... “jag låter inte narra mig. Det har visst varit
någon födelsedagsutdelning oppe på slottet — jaha ja, just
det... Se så, är han någon kamrerare? Vi ä’ inte alla
här i bebof. Deras majestäter få inte bli narrade: det skall
vara ärligt spel. Nå, säg, är det enkemamma“ (drottning
Desideria) “eller är det drottningen sjelf som haft folket
i gunstig tanke? Gud bevare höga öfverheten — det är
vackert att se sig ihågkommen af den, när en är i största
nöden“... Nu stjelptes äfven smörgåsarne och pankakan
ned i lumpkorgen.
“Men jag har ju förklarat er“ ...
“Åhå, vi känna till det der! Herrn skall väl spana och
döma han... jo, då blir det allt rätt dömdt! Han är
bestämdt i fattigkomitén, och der är gåfvan lemnad... Nå,
slinkan derborta med barnungen, tänker herrn hon
förtjenar att få något? Hon riktigt göder sig af grannens
lemningar.“
“Fy skam att säga så!“ afbröt harmset värdinnan med
mycken liflighet. “Jag kan säga, jag som bäst vet det, att
ingen är mer behöfvande än detta beskedliga stackars kräk,
som det är så uselt för att hon inte kunnat betala hyran
på fjorton dagar. Det skulle riktigt kosta på mig att vräka
ut henne. Men herre, vi äro alla fattiga, utom mormor
Silfverlåås, som Gud hjelpt till den förmågan att kunna lefva
tidtals utan både mat och dryck.“
“Det är derför“, sade sakta den bleka unga qvinnan,
“att hon nekar sig allting för att hjelpa andra. Om inte
hon varit“... Flickan fullbordade icke meningen, men hon
tryckte barnet intill sig.
“Ja“, återtog värdinnan, “det är sant att det är en
ära för bondgården att ha en sådan åldtmor att fly till för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
