Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N Ä K K Ii I SVENS K A J Ä RNH A N T Ii Ii I N G li N S H I S T O Ii I A
Vid 1700-talets utgång var Svartå det största bruket i Närke
med omkring 300 ton årligt smide, närmast följt av
Stjärnsund. Efter dem kommo Hasselfors, Stora ocli Lilla Lassåna,
Villingsberg, Gryt, Brattfors, Breven, Skvllberg m. fl. ocli sist
i raden Lannafors med en stångjärnstillverkning av endast
c:a 40 ton.
Stålverk funnos vid Garphyttan och Annefors,
manufakturverk vid Garphyttan, där ock alun tillverkades, och
svavel framställdes vid I)vita, vars privilegier av år 1649 bl. a.
bestämde, att den kungliga familjen under pesttider skulle
kunna taga sin bostad därstädes; svavelröken ansågs
nämligen skydda mot smitta. Inalles torde Närke under
1700-talet hava ägt omkring 25 järnbruk och stålverk, ett
manufakturverk och ett alunverk.
De gamla drucko vid sina samkväm gärna för det, som låg
deras hjärtan närmast. De gamle bergsmännen drucko för
»hamrarnes fall och gruvornas undergång».
Nu hava de flesta av Närkes hamrar upphört att falla och
sedan liera år brytes ingen järnmalm mer inom nuvarande
Närkes gränser. Den nya tiden har kommit med andra
tillverkningsmetoder, större produktion, sammanslagning av
bruksegendomar och brukens nedläggande. Brukspatronen
och hans smältsmeder äro borta. Nu finns det bara
disponenter och bruksarbetare.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
