Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den rätta beskattningen och socialreformen - 2. Finansväsendet och folkhushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mening, ity att staten (eller kommunen) är något mer än
ett vanligt förvärfsföretag och därför kan och måste värka
annorlunda än ett dylikt förmår.
Trots modärna staters i många fall mycket omfattande
behofs- och förvärfshushållning, intaga dessa
hushållningssätt dock icke det främsta rummet i våra dagars
finansväsende. Denna plats fylles af ett egendomligt
tvångs-hushållningssystem, som vi kunna kalla för
pålagshushållning.
Staten är den sociala organisation, som framför andra
blifvit utrustad med makt att tvinga, rätt att enligt gifna
regler utöfva fysiskt våld. Det sociala behofvet af tvång
och fysisk våldsutöfning är ju statens grundval. Därför är
det på intet vis öfverraskande, att staten äger rätt att
aftvinga de enskilde så mycket af dessas tillgångar, som
fordras för att statstillgångarna (inberäknat hvad som
inflyter ur statens behofs- och förvärfshushållning) skola
täcka statsbehofverna. I den modärna demokratiska staten
bestämma de politiskt myndiga medborgarne genom sina
representanter, att statshushållet får pålägga folkhushållet
vissa bidrag, som beräknas vara tillräckliga att komplettera
statens egna tillgångar.
De af statsmakterna bestämda pålagorna utgöra ett
tvångsafdrag från folkhushållets tillgångar och förenas
med statshushållets (eller kommunalhushållets) tillgångar.
I det att folkhushållet sålunda måste släppa till en del
af sina medel för att upprätthålla en statsvärksamhet af
gifven art och gifvet omfång, kan det förefalla som om
intet annat ekonomiskt förhållande existerade mellan staten
och folkhushållet, än att den förra delvis lefver på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
