- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
499

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §57. Försöken att ändra och utveckla frihetstidens grundlagar - §58. Ståndstvisterna under frihetstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 58. Ståndstvisterna under frihetstiden. 499
diskussionen ett af de väsentligaste medlen att undergräfva
förtroendet för tidehvarfvets statsskick.
* +
De nu anförda åtgärderna eller förslagen hade, mer
eller mindre omfattande som de voro, dock ytterst stödt
sig på 1720 års regeringsform, som i sin renhet skulle
återställas eller åtminstone endast i någon enstaka punkt
ändras. Det saknades ej mera genomgripande förslag till
statsskickets omdaning, viktigast bland dem det, som före
1769 års riksdag skall hafva antagits af hofvet och några
hattpartiets ledare. Äfven detta förslag utgick från prin¬
cipen, att förening af lagstiftande och lagskipande makt
vore despotism, och uppdrog åt konungen hela riksstyrelsen,
rätten att utnämna ämbetsmän, leda underhandlingar och
sluta fördrag. Rådet skulle råda, när konungen så begärde;
endast vid lagskipningen skulle omröstning äga rum, då
konungen hade två röster. Det skulle tillsättas så, att ko¬
nungen föreslog tre, af hvilka ständerna skulle välja en.
Konungen delade vidare lagstiftningen med ständerna,
hvilka hvart tredje år skulle sammanträda samt utöfva be¬
skattningsrätten, bestämma statsregleringen och sköta riks¬
banken. »Oriittmiitigt» krig fick konungen ej börja men
väl försvara riket; ständerna ägde dock ensamma att be¬
vilja krigsgärd. Hvar och en skulle dömas vid laga dom¬
stol, ingen häktas utan laga skäl! o. s. v. Det var ett
förebud till RF. 1772.
$ 58. Ståndstvisterna under frihetstiden.
Litteratur: Vall. Borgare-St. år 1720 gjorde protest emot de
förl. år 1719 utg. adel. privilegierna . . . (1771). Högl. Riddarhusdep.
betänk. med tillhör. bilagor ang. hvad som förelupit vid 1719—1723
årens riksdagar, då R. o. A:ns privil. faststältes (1771). Handl. om
striden vid 1723 års riksd. om ofrälse mäns rätt till civila ämbeten
(HSH. XXXUID. Borgm. m. m. A. Keppleri mem. rör. privil. för bor¬
gare- och bondestånden (1770). Project till bondest. privilegier vid
riksd. 1771 (1771). Stockh. stads borgerskaps ans. om privil. för de
‘Malmstrém VI, s. 107.
Förslag till
regeringsform
1768.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free