- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
106

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §16. Statsskickets utveckling under unionstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olaga beskatt¬
ning.
Riksförestån¬
darskap.
106 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
Beskattningen. Liksom under Albrekts regering blefvo
redan från unionstidens början lagens föreskrifter om be¬
skattning upprepade gånger åsidosatta, i det icke blott
regenterna utan äfven fogdarne efter behag pålade skatter.
Margareta efterskänkte visserligen 1403 återstoden af den
stora gärd, som blifvit pålagd, när hon kom in i Sverige,
lofvade att åtnöja sig med de skatter, som bönderna gjort
i »s:t Erik konungs» och andra hennes förfäders dagar,
samt förbjöd fogdar, ämbetsmän och länsmän att pålägga
skatter, gengärder eller fodring utan hennes eller konungens
uttryckliga bref. Men det framgår af samma skrifvelse,
att dagsverksskyldigheten redan blifvit en ordinarie tunga;!
detsamma torde ha gällt äfven om andra skattetitlar, och
någon kontroll öfver fogdarne förekom icke under Eriks
af Pommern tid. Det var i dessa nya skatter, som Engel¬
brekts uppträdande medförde nedsättning med en tredjedel.
Äfven under Kristiern I:s regeringstid framkallade de dryga
skatterna uppror, hvilket också omsider gjorde, att så väl
i 1476 som i 1483 års försäkring den svenska landslagens
föreskrifter delvis ordagrant upprepades (1476 § 8, 1483 §
11). Under riksföreståndartiden beslöts vanligen gärden
utaf rådet, hvarefter man underhandlade med allmogen i
landsorterna, dock ej alltid på sätt lagen föreskref. Den
märkligaste åtgärden i öfrigt på detta område var Eriks
af Pommern försök att i vissa landsorter få skatten omsatt
i en fixerad penningsumma (se därom vidare $ 21).
* *

*


För Sveriges framtid viktigast blef det inflytande, som
kampen mot unionen utöfvade på samhällsinstitutionerna,
särskildt genom utdaningen af riksföreståndarskapet till
en nästan: permanent institution, försöken att upprätta ett
nationellt konungadöme samt riksdagens utveckling.
Med riksföreståndarskapet afses icke här den fullt
lagliga regering, som inträdde under konungs omyndighet
eller konungs frånvaro i annat land, utan den institution
? Jfr Margaretas bref 3/, 1403, SD. fr. 1401 I, n. 328 och rådets för¬
slag till reglering af de nya utskylderna särskildt i slottslänen, ibid.
n. 380.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free