- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
54

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §11. Kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
og förste udvikling (1874—78). R. Tengberg, anf. arb. (1875). H.
Hildebrand, 8. Sigfrid och hans mission (Hist. Tidskr. 1891). Jfr
H. Olrik, Konge og prestestand i Danmark indtil 12-4rhundreds
begyndelse (1892).
Under pafvedémets hägn éppnades missionsverksam¬
heten i Sverige och grundlades här i det nionde århundradet
den första snart omstörtade kristna församlingen. Hundra
år senare återupptogos försöken med bättre framgång. Sedan
Olof Skötkonung låtit döpa sig (1008), kunde kristendomen
påräkna konungamaktens stöd, och åtminstone i senare
hälften af elfte århundradet synes Skara biskopsstift varit
grundlagdt. Den svenska kyrkan underordnades (alltsedan
Kristendomens 832) ärkebiskoparne i Hamburg, hvilka ännu fram på 1100¬
införande. talet sökte göra gällande anspråken på metropolitanrätt
öfver de nordiska rikena och för detta ändamål ej skydde
stödet at en hel rad förfalskade påfvebullor.! Men vid
sist nämnda tidpunkt började de nordiska kyrkorna undan¬
draga sig detta beroende, som snart icke heller fann något
stöd hos påfvemakten, och egna kyrkoprovinser upprättades
här. I Sverige dröjde det likväl under de inbördes striderna
längre än i Danmark och Norge, innan den kyrkliga
organisationen blef fullbordad. Påfvemakten måste allt
framgent omedelbart ingripa, och ehuru legaten biskop
Linköpings Nicolaus af Alba i början på 1150-talet (Linköpings möte
mote 1152. 1152) ej lyckades upprätta något svenskt ärkebiskopssäte,
synes han ha förmått svenskarne att genom erläggande
af peterspdnningen (census, denarius b. Petri) erkänna sig
stå i särskildt beroende af pafvestolen. Under tiden till¬
Ärkebiskopens erkändes ärkebiskopen i Lund primatet? öfver svenska
i Lund primat. kyrkan (slutet af 1150-talet).
Omsider enade sig götar och svear om platsen för
ärkebiskopssätet — det blef Uppsala — och den första
ärkebiskopen, munken Stefan fran Alvastra, insattes af
påfven 1164. Under honom ställdes biskoparne i Västerås,
! Jfr Rydberg, Sverges Traktater, I, s. 9 m. fl. st.
2 Primatet, hvarmed följde egenskapen af påfvens ständige legat,
medförde rätten att bekräfta biskops- och ärkebiskopsval, kalla bi¬
skopar till synoder m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free