Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På den utsatta väntetidens sista dag anlände
traktör Sjöbergs bref. Direktören hade så när
fallit på knä och tackat den försyn, på hvars
existens han de senare åren allt starkare tviflat.
Med brefvet i fickan infann han sig i
gästgifve-riets stora sal, där truppen var samlad och det
sedvanliga parlamenterandet om middagsmaten
som bäst pågick. Direktörens skinande anlete
och spänstiga ynglingagång förrådde strax, att
han kom med glada budskap. Fru Widbom,
som dag och natt sväfvat i ångest för sin
makes lif, skyndade nu emot honom med högröda
kinder och våldsam hjärtklappning.
— Hvad är det, Widbom? Är det pengar?
— Nej, min vän, svarade direktören med ett
nedlåtande småleende, men det är nästan bättre
än pengar.
Och han läste upp brefvet för den otåligt lyss
nande skaran.
När brefvet var till ända, såg han upp med
en imperatorisk blick, men fann till sin lifliga
förvåning idel besvikelse, ja vrede afspeglad
på de närvarandes ansikten. Herr Svedlin steg
fram med hotfull min och skrek direktören rätt
i örat:
— Hvad är det här för en förbannad smörja?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
