Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SÄTT A IT UTTRYCKA PASSIV BETYDELSE I NUSV. 203
Betecknandet af de båda nu nämnda
relationsförhållandena är den väsentliga likheten mellan de enkla
och omskrifna passiverna. De förnämsta
betydelseskillnaderna dem emellan och mellan de omskrifna
passiverna inbördes synas mig oftast bero på olika
framhållande af de båda relationerna, s-formen,
t. ex. Stenen har krossats, låter verbalbegreppet träda i
förgrunden. (Detta förhållande synes mig förklarligt,
om man tar i betraktande s-formens uppkomst och
utveckling.) De omskrifna passiverna däremot, t. ex.
Stenen är krossad, Stenen har blifvit krossad och (eventuellt)
Stenen är vorden krossad, betona starkare det
adjekti-viska begreppet.
Att så är förhållandet tyckes mig helt naturligt.
Den adjektiviska betydelsen har genom s-formen ej något
speciellt uttryck, hvilket däremot är fallet hos de omskrifna
passiverna, där detta framhålles genom participet.
Kollerna med afseende på framhållandet af relationerna äro
hos de omskrifna passiverna således fördelade. Därpå
beror troligen ock en annan olikhet mellan de nämnda
passiverna. Vid s-formen i och för sig utan tempusaffix
(affix tages här i så vidsträckt bemärkelse, att det
äfven omfattar bl. a. hjälpverben t. ex. krossas, häftar
ingen tidsföreställning, hvilket däremot är fallet vid de
omskrifna passiverna, t. ex. vara krossad; blifva, varda
krossad.
Den väsentliga betydelseskillnaden mellan de
omskrifna passiverna sinsemellan grundar sig på att de
gifva olika föreställningar om tid: vara-konstr.
änger befintligheten, blifva-konstr. däremot inträdandet af
handlingen, respektive tillståndet2.
Mellan varda och blifva, respektive varda- och
1 Se Noreen, Inledning till modersmålets formlära, § 2, I.
2 Se Noreen, Vår nyaste lärobok i modersmålet. Ped. tidskr.
sept. 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
