- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
169

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN PROSODISKA FRÅGAN.

• 169

röststyrkan bibehålles i en, men dämpas i en annan
stafvelse. För hörselorganet, som träffas af den större och den
mindre ljudstyrkan, måste det vara likgiltigt, på hvilket sätt
intensitetsskillnaden åstadkommes.

Doc. K., som visat sig kunna uttala Anna så, att
dynamiska accenten höres på den första och Jjudstyrkan på den
andra stafvelsen, torde också kunna uttala Jcobånne så, att den
musikaliska accenten höres på den första och ljudstyrkan
på den andra stafvelsen. Om så icke är förhållandet, så
är det lätt att på artificiell väg vinna detta resultat genom
ljuddämpande arrangement, alldeles som tonerna dämpas
genom locket på ett piano. Detta kan ske därigenom att
ljudet hindras antingen att utbreda sig från sin källa eller att
framtränga till hörselorganet. Så t. ex. kunna den talande
och den hörande taga plats i olika rum, mellan hvilka
dörren ömsom hålles på glänt ömsom öppnas fullständigt, eller
ock kan den talande förflytta sig så, att somliga Itafvelser
uttalas framför dörröppningen andra bakom dörren, eller kan
den hörande med händerna i närheten af öronen dämpa och
framsläppa ljudet i olika stafvelser. Det finns således
möjligheter att uttala och höra ordet lcobånne så, att ljudet blir
svagare på första men starkare på andra stafvelsen.

Änskönt nu doc. K. på första stafvelsen hör ljudet
svagare än på den andra stafvelsen, så skall han finna, att
lcobånne bibehåller sin dynamiska accent på första
stafvelsen. Nu är den större intensiteten borta. Hvad är det då,
som framkallar förnimmelsen af dynamisk accent? Ingenting
annat än den musikaliska accenten, tonen må vara högre
eller lägrel. Således visar det sig, att den musikaliska
accenten utan större ljudstyrka kan uppfattas som dynamisk
accent.

J Doc. K. vet naturligtvis bäst, att det här är fråga om den
musikaliska accenten, den musikaliskt stigande tonen. Äfven jag har,
som doc. K. vet, sökt visa, att för akut (musikalisk akut)
tonstigningen är viktigare än tonhöjden. Men det händer mig ändock, att
jag säger högton, där jag försiktigtvis borde säga stigande ton. Här
vågade jag icke förutsätta annat än högton, då bland
tonalitetsexem-plen icke fanns något, som antydde tillvaron af kort akut stafvelse
med lägre ton. Médastin skulle ju kunnat gifva mig upplysning, om
ej där varit tryckfel. Detta vågade jag ej rätta på grund af
ofvanför stående nottecken, då det hörde under en notrubrik med långt
nottecken motsvarande denna stafvelse. När två vittnen stå mot ett,
måste man tro de två.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free