Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN PROSODISKA FRÅGAN. • 105
med bestämd tonhöjd öka och minska artikulationsstyrkan,
utan att jag egentligen märker någon skillnad i tonens styrka.
Men detta förhållande berättigar icke till att låta
artikula-tionsintensiteten träda i stället för ljudintensiteten. Hvarje
sinne har sin särskilda art af förnimmelse med specifika
kvaliteter och intensitetsgrader. Hvarje förblandning af olika
kvaliteter eller olika kvalitets- och intensitetsgrader
sinsemellan eller af intensitetsgrader med kvalitetsgrader utgör en
sinnesvilla, som blir än större, om förväxlingen inträder mellan
olika sinnen.
Nu skulle möjligen d:r M. kunna mot min
vederläggning vända mina egna ord, att Uhuru bindande en bevisning
än må synas, kommer min slutsats i strid med fakta, så" . ..
samt därpå hänvisa till sina egna experiment såsom de fakta,
hvilka visa, att högsta spetsen af artikulationskurvan icke
kan sammanfalla med spetsen af den akustiska
intensitetskurvan samt att den förra utgör toppen af arsis och därmed
dynamisk hufvudaccent.
Härpå skulle jag då svara, att min vederläggning består
i att oupphörligen visa, huru d:r Mrs antaganden eller slutsatser
medelbart eller omedelbart stå i strid med fakta. Men vädjar
d:r M. till sina experiment, så vill jag säga, att om han
verkligen träffat artikulationskurvans spets, så erkännes att
denna såsom fallande före begynnelsen af ett sådant ord som
armen icke kan sammanfalla med spetsen af den akustiska
kurvan. Men så mycket bjärtare springer åsiktens
orimlighet i dagen, enär ett ords hufvudaccent skulle infalla före
ordets början. Redan därmed anser jag d:r M:s accentteori
dömd och fallen.
Men hans åsikt kunde ju vara ett uttryck för den
fysiologiska kurvans höjdpunkt i en takt eller ett ord?
Knappast. Jag anser nämligen, att man kan på samma sätt
utmärka med taktslag hvarje stafvelse, äfven bibetonade och
obetonade. Om nu d:r M:s reaktion träffat stafvelsens
arti-kulatoriska höjdpunkt och samma reaktion med all
sannolikhet skulle inträffa på samma sätt i obetonade stafvelser, så
skulle man veta, att artikulationskurvans spets för hvarje
stafvelse inträffar strax före vokalens början, men ej hvilken
stafvelse är betonad med den största totalenergien. Däruti
att artikulationskurvans och sonoritetskurvans spetsar falla i
sär, ligger ju ingen orimlighet. Särskildt skulle det förefalla
rimligt, att artikulationen såsom orsak i tiden ginge före sin
verkan, den akustiska effekten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
