Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN PROSODISKA FRÅGAN.
• 163
Med antagande, att den relativa skillnadströskeln för
ljudintensiteten i vokalerna är Yg, skulle minsta möjliga värde
för ß vara 4/3 och a , aß . . . aß6, aß7 skulle kunna
representeras af siffervärdena 729 , 972 . . . 4096 , 5461, hvilket
åskådliggöres genom följande tabell:
a 729 i
aß 972 ii e
aß2 1296 i* el ä
aß3 1728 <3 ß2 äi a
aß4 2204 i4 e3 ä2 a1
aß5 3072 £8 a2
aß6 4096 ä4 a»
aß7 5461 a4
Det är klart, att dessa siffervärden äro hypotetiska
och skematiska och icke hafva någon praktisk betydelse, men
man kan å andra sidan se, att de delvis uppvisa en aflägsen
motsvarighet till verkligheten. Det skulle därför icke
förundra mig, om någon riktade sitt sträfvande på
undersökning af det problem, som ligger i dessa antydningar. Så
t. ex. skulle ordet alla på grund af den fysikaliska
intensiteten 4096 : 3072 fattas såsom accentueradt a3lla2, allah på
grund af in t. 2204 : 5461 fattas accentueradt aHla4, leda int.
2204:3072 acc. leHa2, lida int. 1728:3072 acc. Wda*, ide
int. 1728:1728 acc. iW, idé int. 972: 3072 acc. i]de\ elit
int. 792 : 2204 acc. eUi% allé int. 2204 : 3072 acc. allle4
stativ int. 2204 : 2204 acc. staHHv och gevär int. 1296 : 4096
acc. ge^vä^r.
Den relativa fysikaliska intensitet, som dessa siffror
innebära, torde icke kunna påvisas i verkligheten men torde
i åtskilliga exempel icke vara orimlig eller praktiskt omöjlig.
Men huru vet d:r M., att den artikulatoriska
totalenergien är lika för lika betonade vokaler? Af egen erfarenhet,
svarar d:r M. Detta är godt och väl, men icke är det något
bevis. Tusenden veta af egen erfarenhet, att ljudstyrkan
är lika i lika betonade vokaler och att den är större i
betonade än obetonade vokaler oafsedt deras olika sonoritet.
Jag anser det icke alls orimligt, att man för
artikula-tionen af ett tydligt i kan ànvända större ansträngning än
för ett a och att den ene för artikulation af samma vokal
måste använda större energi än den andre dels absolute dels
i förhållande till den energi, som användes för andra vokaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
