- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
148

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

ERIK ROSENGREN.

Att man vid experiment kan komma att fästa sin
uppmärksamhet äfven vid den fysikaliska intensiteten, anser jag
icke för osannolikt eller omöjligt. Men detta beror då icke
därpå att gängse associationer af artikulationsföreställningar
med ljudbilden icke stå oss till buds, utan därpå att
villkoren för uppfattning af den fysikaliska intensiteten äro
gynnsammare än vanligt: l:o därför att det ej finnes någon
betydelse, som upptager vår uppmärksamhet, 2:o därför att
vi med afsikt rikta vår uppmärksamhet på den akustiska
effekten, 3:o emedan fonograf en lättare tyckes återgifva
och därmed förstärka de mer sonora vokalerna, 4:o emedan
äfven tonrörelsen vid ömvändning synes ägnad att än mer
förstärka de höga cirkumflexerna.

Men därför att man vid ett experiment har lättare att
uppfatta den fysikaliska ljudstyrkan, så anser jag ej, att
denna vid oförvilladt åhörande af ett experiment måste bli
bestämmande för accentuppfattningen, äfven om man
afsiktligt riktar uppmärksamheten på den akustiska effekten. Äfven
i detta fall blifva samma faktorer som annars bestämmande
för accenten. Men naturligtvis kan man genom att länge
lyssna till experiment eller starkt afficieras af intryck för
tillfället framkalla en viss öfverretning, som gör en obekväm
att höra lika oförvilladt som annars. Detta torde vara en
möjlig anledning till de motsägande resultaten i
experimenten och det egendomliga faktum, att han i sitt eget tal hör
motsatt accent till den han afser att frambringa. Alldeles
utesluten är icke under ett tillstånd af sådan öfverretning
en viss suggestiv inverkan från mina experiment.

Jag går nu öfver till att skärskåda de enskilda
exemplen. 1) täta blef vid ömvändning afdK Den musikaliska
accenten i detta fonem skulle kunna åskådliggöras genom
följande kurvor ^ , som vid ömvändning bli ^ Kurvan

i första stafvelsen blir sig lik vid ömvändning. Då d:r
M. fattar just denna kurva såsom väsentlig för den
dynamiskt betonade stafvelsen, så är det lätt förklarligt, att han
finner accenten på samma stafvelse äfven vid ömvändning.
Jag är icke öfvertygad om, att hvarje svensk nödvändigt
skulle tycka, att den dynamiska accenten ligger på samma
stafvelse. Men jag anser icke omöjligt, att den ovanligt
låga tonen på det vid ömvändning första a, jämte den
melodiska cirkumflexen på det andra, skulle kunna framkalla
en dubbel villa, den ena bestående däri att stafvelserna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free