Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
ERIK ROSENGREN.
tillförlitligare, än Pipping i sin försiktighet törs medgifva, och
då bevisa de just hvad jag sagt, att styrkan icke växlar i
överenstämmelse med accentgraderna.
Härefter vänder sig d:r M. till mina experiment. Han
kan ej rätt förstå, huru en sphygmograf kan tjäna stadiet af
exspirationens styrka. Nå, detta säger jag ingenting om.
Men förstår han det ej, så bör han försiktigtvis spara på
sina slutsatser. Om jag icke förstår det, så tviflar jag icke
på att en framstående experimentator i brist på andra
apparater kan af de mest olikartade och för helt andra ändamål
ursprungligen afsedda instrument anordna apparater som tjäna
ett visst ändamål. Och det var ingen mindre än den
världsberömde spektralanalytikern och erkändt store
experimentatorn professor Robert Thalén som 1884 anordnade apparaten
för detta experiment. I sin helhet var apparaten för resten
ytterst lik den registrerande luftkapseln på Mareys polygraf
eller "den som d:r M. använde iör sina arsisundersökningar.
Skillnaden var blott den, att jag icke lät tratten sluta till
ansiktet. Det var således styrkan i andedräkten eller
ut-andningen som kom till synes, icke så mycket luftens
kvantum. Denna styrka visade sig också på grund af
läppförträngningen starkast i p. I Mareys luftkapsel däremot med
tillslutande tratt är det just luftens kvantum som bestämmer
strömmens storlek eller styrka, och där betyder röstkanalens
vidd ingenting, ty strömmen i trattens rör blir ändå
densamma.
Sedan angriper han mina experiment med fonografen.
Här utgår jag enligt d:r M:s påstående åter från en falsk
förutsättning, den att ljudstyrkan på grund af den större
vibrationsamplituden borde visa djupare spår i vaxcyliudern,
så vidt jag jämförde med hvarandra vokaler af samma
klangfärg och tonhöjd. Denna sats skulle enligt d:r M. gifvetvis
ha sin giltighet, endast om det vore frågan om enkla
sinussvängningar. Här kan jag icke annat än mot påståeiide sätta
påstående: detta är en falsk förutsättning af d:r M. Det
är lätt för hvem som helst att pröfva saken på en fonograf.
Om man på den tonhöjd, som medgifver större växling i
röststyrka, först talar ett a sakta, sedan starkare och starkare i
märkbara grader, så visa sig större och större intryck på
vaxcylindern. Kurvorna äro icke enkla sinussvängningar, men
nog visa sig större och mindre intryck i stort sedt
proportionellt mot röststyrkan. Betraktar man däremot en enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
