Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
ÅKE W.80N MUNTHE.
budshöns* hos Lælius, Een sköön och härligh
Jungfru-Speghel (1591): ’Thetta är ett wist tekn ibland andra, til
een reen och kysk jungfru, at hon icke löper och ränner
j alla gatwr, j alla marckner, och biudher sig sielff vth...
Ja, sådana äre the rätte Gästebodz höns’.
Frasèn osa Karl-Petter (p. 127) har jag berört i
annat sammanhang (Språk och stil III: 149 f.).
Till Stoffet etc. (p. 150 f.) kan erinras om följande
för mig annars obekanta gamla ’stöfvel’-form ur Colin
Maillard eller Blindebåcken (1746) p. 14: ’Gifta sig med
et gammalt sängwrak, en Stockfiol, en Hwarulf, en
Slumpstöfver. Jfr ty. Schlumphaus = dissolutus
(anfördt af J. Reinius, Ön Transferred Apellations p. 93).
Förf:s äldsta belägg för frasen mat för Måns (p.
171 f. och p. 360) är varianten ’een bisken för Måns’
c. 1690. Äfven för hufvudformen kan jag anföra ett
ungefär samtidigt citat: ’Mången som detta läser torde
tänka detta warit Maat för Måns’ (Om den förträffelige
Kyske Josephs . . . Lefwernes-Beskrifning etc. af S. von
Hirschfeldt, öfvers, af J. H. Schönheit 1696).
Till Måsse (p. 180) kan erinras, att i komedien Den
förlorade katten (1786) katten kallas ’Måsse’.
En Maja, som förf. ej har i sin annars mycket
artrika samling (p. 184 f.), är ’apmaja’, hvilket species före- 4
kommer i Fr. Hedbergs Arbetarlif II, p. 89; ’Det är
ingen apmaja det’.
Ett gammalt intressant Maj sa (till p. 190)
förekommer i Laur. Paulinus Gothus, Pestilentz Speghel,
1623, f. 2lv: ’Löpa vthi Brennewijns Bodhar, vthi
Wijn-källare och Ölkrogar, til Dantze- och Maysehws’. Jag
föreställer mig, att det här är frågan om namnet Majsa
i en sekundär betydelse af ’lösaktig kvinna’ och att
’majsehus’ sålunda är = ’skökohus’.
Beträffande mashund (p. 198, 203, 361) är väl
sannolikt detta ord, som förf. menar, ursprungligen ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
