Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
O. ÖSTERGREN
världen än saker’ Fr. 148. Uppmaningen, som visar huru
utbredda dessa beteckningar på den gamla och den nya
skolans diktning voro, kunde naturligtvis icke åstadkomma
nègon verkan emot ett ordbruk, som redan stadgat sig.
Till samma betydelsekategori som fransoseri, tyskeri,
dans-keri höra också orden grekhet, romantikhet, svenskhet. I Jour.
1810, s. 1138 talas om att stafningen Homeros etc. blifvit
allmän i Tyskland hos dem som därigenom vilja ’ge sig ett
anseende af Grekhet*. I motsats mot gallomani förekommer
ordet i Pol. II. 312 om ’de falska Danskarna ~ Som vörda
grekhet, men gallomani förakta’, och Atterbom använder det
som synonymt med ’hellenitet’ i bref till Hammarsköld, Fr.
189: ’din "Hymn till Himeros" ~ har ännu vidare bestyrkt
Auroraförbundet i sin gynnande mening om din hellenitet,
såvida du annars tilltror dina vänners romantikhet någon
öfrig skymt af känsla för grekhet’. I motsättning mot
’romantikhet’ träffar man det ock hos Hammarsköld:
’Oehlenschlägers romantikhet och Högh-Guldbergs
grekhet’Svenskhet’ i betydelse af ’ifrande för ren svenska, fri från
främmande ord’ använder Palmblad Fr. 258 på tal om Höijer:
’Nu har han blifvit alldeles förryckt genom, den olyckliga
svenskheten. ~ Ingen enda term i filosofiska språket —
t. ex. subjektivitet, idé — får bibehållas, utan måste med
en flod af ord upplösas på svenska. Han fördömer äfven
Leopold — som själf tror sig skrifva den svenskaste svenska
i Sverige* — för ord såsom "ansträngd14, "oafhängig" o. s. v.
Både i Tyskland och Sverige ledo romantikerna
smälek för sina försök att återupplifva de romanska
versformerna. Från Tyskland hämtar också Journalen en del
’sonett’-ord, som förekomma i öfversättningar från tyskan,
naturligtvis afsedda att drabba äfven de svenska
sonettmakarna. Första gången jag iakttagit något hithörande är
i Journalen 2 mars 1810, sid. 202, där man i en artikel,
hämtad ur Zeit. f. die Eleg. Welt, läser följande: ’Den
rörelse och trånad hvarmed jag tittade ned i den framrusande
sonett-strömmen, aftvingade mig icke allenast tårar, utan
äfven sonnetter, madrigaler, terziner, stanzer m. m.’. Något
senare (s. 315) förekommer i titeln på en tysk bok, som
anmäles i Journalen, ordet Sonetten-fabrik, och i analogi
härmed finner man uttryck som: ’Den andra tidningen från
samma fabrik’ om Phosphoros, Jour. ,1810, s. 1044; ’Son-
* Märk att detta moderna uttryckssätt redan nu är i bruk!
Sonett
Karbunkel
Febns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
