Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
O. ÖSTEKGREN.
en artikel i Journalen 1810, öfversatt ur Götting. gel.
Anzei-gen, med syftning närmast på de tyska smakfulla
litteratörerna. I Pol. I. 331 däremot finnes det kursiveradt och
skrifvet med stora initialer: ’den verkliga Goda Smaken’. I
Atterboms drama ’Doktor Phleps’ i Pol. IV. 312 uppträder
Goda smaken och säger bl. a.:
Det är ej nog att vara dum,
Man måste äfven smakfull vara
med adjektivet smakfull, sarkastiskt användt i akademisk
pregnans. På samma sätt förekommer äfven hos
Hammarsköld år 1809, om Granberg: ’för att ej rent af visa sig
som en smaklös människa, har han ej velat drifva sitt
ty-skeri för långt RH 317 Som namn på akademisterna,
särskildt betecknande Svenska Akademins medlemmar,
möter man i Atterboms artikel mot Akademin i Polyfem ’den
goda Smakens hofmästare’ Pol. V. 333 och ’den goda Smakens
flygelmän’ Pol. V. 402. Kanske återgår denna användning
af ordet ’flygelman’ i betydelse af ’typisk representant’ på
Göthe, som använder ’Flügelmann’ på detta sätt år 1803 i
sin ’Benvenuto Cellini’. (Se Boucke, Wort und Bedeutung
in Goethes Sprache, Berlin 1901, s. 198).
I stället för den finaf den goda smaken användes också
den sanna smaken. Frankrike kallas ’detta den sanna
smakens land’ Pol. I. 91, och i ’Amarullis resa till Poeternas
land’ får Amarulli se ’en liten gladlynt varelse i Spansk
drägt’, som hans följeslagare säger vara Shakespear.
’Litteraturens skogsmenniska’, utropar han då, ’i sanna
smakens land!’
Det må tillåtas mig att här inskjuta några ord om det
bekanta uttrycket ’Litteraturens skogsmenniska\ Denna
Leopolds benämning på Shakespear väckte stor förargelse hos
nyromantikerna och omtalas ofta i stridsskrifterna. Det
förekommer t. ex. i Livijns Fejde- och varnings-bref i Pol I.
43 ’ett visst parti, utan hyfsning och smak’, som ’i en
dunkel skugga tillbedt Naturens skogsmenniska1 och i Phos. II.
44, där Palmblad talar om ’Leopolds märkvärdiga, på
hörsagor från Voltaire antagna yttrande öfver Shakespeare, som
förklaras för "litteraturens skogsmenniska"’. På samma
sätt kallas redan år 1730 Milton af Gottsched för en
skogsmänniska, enligt uppgift af Hammarsköld i ’Tyska
Parnassen’ s. 2. Ett annat uttryck af Leopold, det bekanta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
