Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
O. ÖSTEKGREN.
i fråga om ordbildningar eller ordpregnanser, den franska
smakens synpunkt. Tranér beklagar sig 1810 öfver, att man
påstått Leopold, ’vårt största snille’ vara ’partisk och ensamt
fransman’• Fr. 39, naturligtvis med pregnansen ’tillhörande
den förfranskade akademiska riktningen*. Rec[an 1803
utbrister Livijn ’Ve, ve, ve den franska smaken, språk, allt
utom: Vive la liberté!’ RH 82, och 1812 skrifver Tegnér,
att han ’föraktar så väl det tyska som det franska partiet’
Ef t. Skr. I. 105. Hammarsköld talar 1809 om ’de
franskt-svenske vittre’ RH 319, och Atterbom använder i Pol. V. 323
uttrycket ’de Fransktbildade, i de så kallade högre
societe-terna’, detta sista ej precis partinamn. Tydligare
parti-namnskaraktär har i Pol. V. 93: ’Då denne man (d. v. s.
Voltaire) af de Fransyskt-encyklopediskt bildade, varit ansedd
som representanten för all mensklig fullkomlighet’. Om
Voltaire säger också Palmblad, att han ’af hela sin nation är
den f r ansy skaste’ Phos. II. 53. I ett bref till
Spalden-creutz berättar Hammarsköld, huru han träffat tvänne
magistrar från Lund Agardh och Askelöf, som lifvades af samma
trängtan efter något bättre än vår fransyskt manierade
vitterhet Fr. 64, i Pol. IV. 481 nämnes ’den Fransyska
smaken’, och Elgström kallar i ett bref till Palmblad
motståndarne för ’de fransyske galanteriherrarne’ Fr. 125.
Med afseende på de svenska härskande poeterna säger
Livijn i ett bref till Hammarsköld 1805: ’om du skulle våga
höja din stämma mot fransoserna, så var säker, att jag
följer’ RH 161. Det härmed sammanhängande, hätskt
klingande ’fransoseriet’ har jag anträffat hos Elgström Fr. 126
’betjäna er mot fransoserieti Pol. I. 203: ’Skulle Ni
likväl, genom denna sysselsättning med Tyskeriet, icke få
någon tid öfrig för Fransoseriet, så hos Askelöf: ’Då
man så obevekligen bestraffar fransoseriet1 Fr. 20 samt i
Pol. I. 371 i en hymn till Thorild: ’Aldrig förstådd, du af
Fransoserit beskylldes för råhet’. Ordet användes sålunda
tidigast af Askelöf, 28 febr. 1810, därpå i Polyfem; det
är bildadt i analogi med ’tyskeri’, hvarom nedan. I
Tho-rildshymnen är ju betydelsen rätt konkret. För öfrigt står
ordet väl i betydelse ungefär på samma plan som
Hammarskölds: ’Lycklig är han, som dog bort från das französische
Greuely som snart starkare lärer inbryta’ Fr. 160*. Äfven
* Yttrandet syftar på tronföljarvalet. Carl Johan väntades
vid denna tid anlända till Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
