Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta påträffar förstenade öfwerlefwor af ej mer bekanta
wäxter, af land- och sjö-djur, hwilket gifwer oss anledning
att sluta till wårt jordklots ganska höga ålder
och till många wåldsamma förändringar, som det i
forntiden har undergått.
Det är bekant, att wår jord till större delen är
betäckt med watten, ur hwilket fasta landet höjer sig
såsom stora öar. Jag nämner intet om dess haf, berg
och dälder, o. s w., hwarom talas i den physiska
Geographien. Wid pass 1000 millioner menniskor bebo
dess yta, och hwilken kan räkna alla djuren?
Jorden är till en höjd af några mil omgifwen
med luft, hwilken tjenar menniskan och alla djur till
inandning och till uppfriskande af deras blod och
wätskor. Den befordrar äfwen örternas wäxt, underhåller
eldens wärme och låga, och fortplantar ljudet. Sitt
ljus och sin wärme, sitt lif och sin fruktbarhet erhåller
jorden af solen, hwilken hon äfwen, såsom jag
redan wisat, hafwer att tacka för omwexlingen af dag
och natt och de olika årstiderna.
I tankarne drager man nu kring jorden åtskilliga
cirklar, enligt hwilka man kan bestämma hwar och
under hwilket himmelsstreck ett land ligger.
Man föreställe sig ett i en swarfstol spändt klot.
De båda punkter, der klotet wänder sig i jernstiften,
wilja wi kalla poler, den ena nord- och den andra
sydpol. Wi hålla nu en blyertspenna midtpå klotet
och wrida det omkring. Den derigenom uppkomna cirkel
delar det i twå hälfter, dem wi wilja kalla den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
