Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 68. En öfverlistad räf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
766
— Bland änkefurstinnans ringa kvarlåtenskap hittades
porträtten i fråga och på dem voro antecknade de båda personernas
namn.
— Nå men den andra personen?
— Den andra, som eftersöktes, är kammarjungfru Bébés
älskare och medbrottsling, en flera gånger afstraffad karl vid namn
John Jones, som är af den engelska och kontinentala polisen
skäligen misstänkt för flera diamantstölder och gräsliga rånmord.
— John Jones?
— Ja! Han kallar sig St. Johns.
St. Johns uppgaf ett förtviflans skratt.
— St. Johns! utropade gamle Warnwright.
Engelsmannen sprang upp och innan grefvinnan Elsa
Lohufvud hann skynda åt sidan, störtade han sig öfver henne, grep
henne i strupen och om midjan samt ryckte henne med sig ned i
den nedanför trappstigen brusande Häxforsen.
Allt hade gått så hastigt, att gamle Warnwright icke kunnat
hindra detta lömska öfverfall. Men i ett nu fattade han sin tunga
ekpåk, ryckte af sig sin stora slokhatt och hoppade efter dem
ned i Häxforsens skummande vatten.
Och nu började en förtviflad kamp på lif och död mellan de
båda männen om den förskrämda och halfkväfda grefvinnan Elsa
Lohuivud.
De skulle alldeles säkert hafva omkommit i vattnet alla tre,
så framt ej en vallflicka, i detsamma som St. Johns störtade med
grefvinnan i vattnet, kommit att passera förbi.
Hon började med full hals skrika:
— Hjälp! Hjälp!
Hennes stämma hördes och folk kom springande till platsen
från kuranstalten.
Det var i sista minuten som hjälp ankom; ty den gamle
sydamerikanens krafter voro mycket hårdt ansatta af striden mot
det frambrusande vattnet och äfven af slagen af den till
ursinnighet bragte afslöjade engelska missdådaren, hvilkens ögon
flammade liksom en dämons.
Och den arma grefvinnan Elsa Lohufvud, den beklagansvärda
”Solen i Karlstad” blödde ur flera sår i hufvudet och var många
gånger nära att ryckas ned under Häxforsens vattenhvirflar;
men hon lyckades likväl att med sina sista krafter uti dödsångest
haka sig fast vid stenar och vid de i fallet utspringande trädrötterna,
hvarigenom hon hindrades att ryckas ned af forsens kraft.
De blefvo upptagna ur vattnet alla tre — St. Johns dock
som ett lik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
