Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hälso- och sjukvård - 1) Den allmänna hälso- och sjukvårdens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsö- och sjukvård
Maj:t medgivas bilda eget epidemidistrikt. Varje epidemidistrikt skall
äga tillgång till erforderligt antal vårdplatser. Den nya epidemilagen
innebär ett överflyttande från kommunerna till landstingen av
skyldigheten att bereda de epidemisjuka vård.
Vården för personer, som insjuknat i smittsam sjukdom, är
kostnadsfri i allmänt rum å epidemisjukhus. Särskilda bestämmelser finnas
rörande personer, som utan att vara sjuka likväl av läkare misstänkas
vara smittförande, s. k. bacillbärare, vilka av hälsovårdsnämnd kunna
underkastas den observation och isolering, som kan, finnas nödig.
För uppförande av epidemisjukhus lämnar staten ett bidrag av
2,500 kronor per säng, dock högst halva kostnaden. Till driften utgår
statsbidrag med 2 kronor för vårddag.
Vid slutet av år 1926 utgjorde antalet epidemisjukhus i landet 225
med 7,234 vårdplatser.
Tjänsteläkare. Den av samhället anordnade hälsö- och sjukvården
handhaves väsentligen av de s. k. tjänsteläkarna, d. v. s. läkare som
äro anställda i statens, landstingens eller kommunernas tjänst. Hit
höra dels de läkare, som äro anställda vid sjukvårdsanstalterna,
såsom lasarettsläkare, tuberkulossjukhusläkare m. fi., dels läkare, som
icke äro bundna vid någon särskild anstalt, såsom provinsial-, stads-,
köpings- och municipalläkare. Inom provinsialläkarkåren urskiljer
man förste provinsialläkare, provinsial- och extra provinsialläkare.
Förste provinsialläkarna ha till huvudsaklig uppgift att öva tillsyn
över länens allmänna hälsö- och sjukvård. Varje län har en förste
provinsialläkare, som är stationerad i residensstaden. I landets tre
största städer (Stockholm, Göteborg och Malmö) äro anställda förste
stadsläkare med samma uppgifter som tillkomma, förste
provinsialläkarna.
Antalet provinsialläkardistrikt i riket utgör för närvarande 281;
enligt beslut av riksdagen komma inom den närmaste framtiden
ytterligare 10 nya distrikt att inrättas. Antalet extra,
provinsialläkardistrikt uppgår till 66.
Distriktssköterskor. En nyhet inom det svenska sjukvårdsväsendet,
som innebär en avsevärd förbättring särskilt av landsbygdens
sjukvårdsförhållanden, är distriktssköterskeinstitutionen. Denna daterar sig
från början av år 1920, sedan 1919 års riksdag fattat beslut om
statsbidrag till distriktssköterskeverksamheten samt angående regle-
I 1 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
