Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Lim och limningsmetoder, av J. E. Marian - B. Olika limtyper och deras handhavande - I. Limtyper - 2. Övriga proteinlim: Kasein-, soya-, blodlim etc. - Kaseinlim - Soyalim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lim och limningsmetoder
limtyper. Tjocka träföremål fordra på grund av sin dåliga
värmeledningsförmåga långa uppvärmningstider och därför är
varm-pressmetoden icke lämplig här. Varmlimningen har sin största
betydelse för faneringsarbeten och plywoodtillverkning.
För dessa ändamål använder man sig ofta av biandlim på basis
av kasein och blod eller kasein, blod och soya, särskilt när man
vill uppnå speciella fördelar, t. ex. högre vattenbeständighet med
kasein-blod-blandningar eller då man vill förbilliga limmet. Till
dessa blandningar sätter man ofta vattenglas i varierande
mängder.
I dessa biandlim äga komplicerade kemiska reaktioner rum.
Limberedningen är därför icke så enkel. Man bör genom
noggranna försök fastlägga lämpligaste blandningsmetod och
limningsbetingelser.
Soyalim.
Soyalimmet liknar i många avseenden kaseinlimmet och är
liksom detta ett proteinlim. Det fordrar en ganska stor tillsats
av alkali och får härigenom en benägenhet att missfärga trä.
Därför användes soyalimmet knappast för ytfanering eller
möbeltillverkning. Sin stora betydelse har det i
plywoodindu-strien, spec. för lösa träslag som furu. På amerikanska
västkusten limmas väldiga kvantiteter plywood av »Douglas fir» med
soyalim, både i kallpress och varmpress. I Sverige har soyalim
använts för plywood sedan 1930.
Följande tillblandningsrecept är typiskt:
Vatten ...................................................... 190
Soyamjöl ................................................... 100
Vatten (tillsättes sedan ovanstående blandats
till en jämn blandning) ........................... 100
Kalkhydrat ................................................ 10
Vatten ...................................................... 25
Natriumhydroxid, kaustik soda..................... 5
Vatten ...................................................... 8
Vattenglas 38—40° Bé ................................. 25
Tillsats för ökning av våthållfastheten, t. ex.
kopparvitriol .......................................... 1 Vi
Torrsubstanshalten i ovanstående blir c:a 30 % (se sid. 319).
Blandningen utföres lämpligen på följande sätt: Den första
vattenmängden hälles i limblandaren. Omröraren startas och
soyamjölet tillsättes. När en jämn blandning erhållits, vilket tar
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
