Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fysik, av Nils Evermark - Elektroteknik - Några viktiga räknelagar vid växelström - Likströmsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Praktisk fysik
Mellan de tre slagen effekter finnes sambandet
Ps = VP2 + Pr2
Ex. Hur stor blir strömmen i varje fas i ett trefassystem med
spänningen E = 380 V; effekten P = 50 kW och
effektfaktorn eos q) = 0,8?
P = V 3 ■• I • E • eos (p ; 50000 = \/ 3"- 380 • I • 0,8
V3- 380 -0,8
Ex. För en transformator uppgives skenbara effekten som 250
kVA. Hur stor verklig effekt kan den högst belastas med
om eos (p = 0,8?
De tre slagen av effekt representeras av sidorna i en rät-
P
vinklig triangel se fig. 114. Härav framgar att eos m — -
Ps
p
Således 0,8 =-• P= 250 • 0,8 = 200 kW.
’ ocrn ’
Fig. 114.
Likströmsmotorer.
Likströmsmotorer förekomma givetvis endast å anläggningar
för likström. Tre olika motortyper förekommer nämligen
shunt-motorn, seriemotorn och kompoundmotorn. Deras
driftsegenskaper och användningsmöjligheter äro något olika. Den principiella
skillnaden mellan dem består i hur magnetlindningen är anordnad
i förhållande till ankarlindningen. Detta framgår av följande tre
kopplingsschemor, som visa hur motorerna anslutas till
likströms-nätet och hur maskinernas lindningar äro anordnade.
Emedan den på det roterande ankaret anbragta lindningen för
en större motor alltid får ganska litet motstånd får maskinen ej
startas genom direkt tillslagning av strömbrytaren. Motorn
skulle då få alldeles för hög ström i ankarlindningen och
komma att skadas på grund av för stark uppvärmning (kortslut-
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
