Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehr Hörberg, bondemålaren - VIII. Konstnärspersonlighet och betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgängliga för honom i reproduktioner, efterbildade han dels
genom direkta kopior, dels, och flerstädes kanske oavsiktligt,
i egna framställningar. Endast så kan man förklara den slående
överensstämmelsen mellan ett par bilder av Hörberg och Rubens’
bekanta “Nedtagandet från korset“ i Antwerpens katedral.
Ur det senitalienska och det flamländska måleriet uppväxte
Ehrenstrahl konst. Ehrenstrahl var den store mästare, vars alster
Hörberg framför alla ville i Stockholm uppsöka. Häradsmålaren
från Småland tog också ett mäktigt intryck av den storslagne
barockkonstnären. Hans kompositioner tilltalade Hörberg
i samma avseende som flamländarnes (och venetianernes): genom
koloriten, det dramatiska livet och den arkitektoniska
anordningen med pelarrum och draperier etc. Ehrenstrahl följde ju
dock Rubens i mångt och mycket, och Hörberg synes i grunden
mera ha tilltalats av den senares kompositioner än av den förres.
Hörberg blev heller aldrig riktigt förtrogen med Ehrenstrahls
maniererade framställningssätt och hela allegoriska apparat.
En av Ehrenstrahlska skolans epigoner, David von Kraffts
lärjunge Georg Engelhard Schröder blev emellertid den, som
kom att utgöra den unge Hörbergs första konstnärliga förebild.
Schröders altartavla i Växjö Domkyrka “Nattvardens instiftelse“
var ju det förnämsta konstverk, som mäster Zschotzschers
lärling kunde studera. En kopia därav är också det första
måleri Hörberg upptagit i sin Förteckning; såsom redan
omtalats, kopierade han den sedermera ofta. Schröders
anordning ser man å flere tavlor av Hörberg såsom t. ex. altartavlan
i Tyska kyrkan i Norrköping (fig 54). I sin första självständiga
altartavla den i Arstad (fig. 48) har ävenledes Schröders
komposition med det praktfulla rummet inverkat. Redan på sitt
tidigaste konstnärsstadium fick Hörberg sålunda inhämta några
drag, som tilltalade honom, och vilka han sedan genom studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
