Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidskonsten i Småland (Kronobergs och Jönköpings län) - IV. Stenkyrkornas typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den äldre medeltidens stil var den s. k. romanska, som
utmärker sig för rundbågiga valv och öppningar (“rundbågsstilen“).
I Sverige, särskilt på landsbygden, har den härskat ända fram
till 1200-talets slut.
De båda nämnda typerna A och B synas här vara ungefär
samtida och visa liknande former och profiler. B-typen är
måhända ursprungligen yngre än A-typen; så åtminstone i Skåne,
där den förekommer särskilt i de nordliga delarna; i Halland
är den också vanlig.
Det naturliga stenmaterialet var mestadels gråsten av olika
slag. Murarna, vilkas tjocklek varierar från 1 m. till 1,50 m., hava
sällan helt igenom bestått av större sammanfogade stenar; utan
sådana stenar, mer eller mindre tillhuggna eller tuktade, klädde
vanligen blott yttersidorna. Mellanrummet fylldes då med en
blandning av sten, grus och kalk. Huggen sten användes
särskilt till omfattningar, hörnstycken och ornament, någon gång,
såsom i Rydaholm och Nydala, till hela beklädnaden. På sina
håll finhöggs gråstenen, men vanligen användes därtill sandsten,
liksom i dopfuntarna, Sandsten förekommer särskilt i Jönköpings
län, där de s. k. Visingsö- och Almesåkra-formationerna på
sina håll äro rikt sandstensförande. Så just i det norra
centralområdet kring Emåns och Lagans källor, strax söder om
Almesåkra. Utom i brotten förekommer denna sandsten i lösa
block flerstädes i mellersta Småland.
Teglet spred sig från 1200-talets början uppåt landet. Det
har icke kommit till användning på den småländska landsbygden
till hela kyrkobyggnader, däremot till valv samt till lagningar
och tillbyggnader.
Den romanska stilens lantkyrka, sådan den i Skandinavien
under 1100-talet uppträder, företer vanligen ett enkelt
avlångfyrkantigt skepp (långhus), ett något lägre och smalare, ungefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
