Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som brydde sig värst om Kristin. Hvar och en
af de andra flickorna hade sin fästman, om de
höllo sig väl med Kristin, så var det egentligen,
därför att de ville få lof att roa sig i hennes rum,
OGh de höllo till godo med det i all dess tarflighet,
emedan det icke passade sig att gå upp till
karlarna. Och någon annan utväg till umgänge könen
emellan hade de icke, utom när det var sommar
förstås. Den enda af dem alla, som ingen gosse
hade, det var Kristin. Och det kom sig af många
orsaker. Vacker var hon ju icke, det hade varit
synd att säga, med sitt runda ansikte, sina små
ögon och det blackgula håret, hvilket aldrig ville
ligga, som det skulle. Men mången har fått
fästman, fast hon var ful. Så däri låg nog heller icke
orsaken. Ej heller berodde det på, att Kristin var
så fåmäld af sig. Ty i det tysta vattnet, simma
de största fiskarna. Sådant bruka männen ha instinkt
på. Och Kristin var icke den, som skulle ha sagt
nej. Ty när det var månsken om kvällarna, eller
våren kom, och kalfvarna släpptes lösa, då flögo
hennes tankar vida, där hon gick mellan ladugården
och köket, mellan köket och flygelbyggnaden, och
hade en friare kommit i den rätta momangen, då
skulle Kristins ansikte ha skinit som en sol, och
hennes hjärta stått på vid gafvel. Ty Kristins hjärta
var öppet för kärleken, och hon visste med sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
