Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Första gången vi funnit skånska nationen omtalad är
år 1674[1]. I följd af kriget var universitetet stängdt åren
1676—82. Först sistnämnda år börjar skånska nationen att
föra matrikel och protokoll, hvarjemte stadgarna samma år
underskrefvos och antogos till efterlefnad.
Nationerna vid Lunds universitet hade uppkommit ur
stiftsindelningen. Sålunda utgjorde skåningar och blekingar,
som barn af Lunds stift, i hörjan en nation. Detta mötte
strax inga praktiska svårigheter, men så småningom fick
nationen väl stora dimensioner för att kunna utan svårighet
fungera. Då utträdde, år 1697[2], blekingarne och bildade
ett eget landskap. Denna skilsmessa vållade åtskilliga
obehag för den gamla nationen, hvilken med missnöjda blickar
betraktade affallet. I den nya blekingska emottogos
nemligen ej endast verkliga blekingsboar, utan äfven
christianstadsboar. De akademiska myndigheterna, hvilkas intresse
för nationsväsendet helt hastigt väckts till lif, hade
synbarligen ansett denna fördelning nödvändig[3], då
disproportionen mellan de båda nationernas medlemstal annars blifvit
för stor. Villandsboar och göingar lära ej heller gjort
svårigheter vid en sådan anordning, isynnerhet som de troligen
känt sig mera andligen befryndade med listerboarne[4], än
med sina sydligare grannar. Skånska nationen protesterar
lifligt häremot »såsom det har inga Skähl at
Christianstads Lähn, som är behörigt under Skåne och aldrig varit
separerat, skal nu, effter sombligas eget tykke, vara
abandonerat och under Bleking beräknat». Men det är ej
allenast denna kränkning af landsmanskapets helgd, som
grämer våra kamrater. En sak af mera materiel art
upprör deras sinnen. Derom lemna häfderna följande
upplysningar. Nationen hade före skilsmessan »sub titulo
Nationis seanensis råkat uti widtlöfftighet med skuld, som
consensu præsentium var gjord till samptl. Nationens bästa
och renomée». Nu var man rädd att den nya nationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>