Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
258
WermM Skeppslag,
Wermland.
tydliga kännetecken dertill, att det fordna
hedniska templet varit der beläget, och att den
derva-rande cbriitna kyrkan vore blott en tillbyggning
af det gamla offerhuset. Vidare påstod ban, att
namnet Upsala kom af Öppna Salar (rättast
Upp-salir, de böga salarna), sådana som det hedniska
templet, efter bans formenande, varit, hvarföre
det blifvit kalladt Upsalir i pluralis, och således
borde skrifvas på latin Upsalæ, Upsalarum. Flera
lärda, bögst bittra afhandlingar utgåfvos å ömse
sidor; men ingendera ville vika ifrån sina en gång
fattade åsigter. När Scbefferus slutligen genom
sin måg, professor Columbus, så bedref saken i
konsistorium, att Verelius blef förbjuden att svara,
bad denne professoreme, att någre af dem skulle
sjelfve fara till Gamla Upsala, och på stället noga
besigtiga saken hvarom tvistades; men som iogen
ville göra sig delaktig i denna häftiga strid,
förklarade Rndbeckius, att ban, till bestyrkande af
hvad han i sin Atlantica anfört, ville föra dit
främmande och oväldige män, hvilka skulle fälla
dom i saken. Detta skedde äfven. Är 1677 tog
Rudbeckius med sig till Gamla Upsala en Tysk
regementspastor och tolf Tyske officerare, hvilka
sedan underskrefvo ett på Tyska uppsatt atteslatum,
som både Rudbeckius och Verelius derefter läto
trycka. Sedermera lät Verelius aftrycka ett
gammalt permedokument, som styrkte hans påstående.
Då bade Scbefferus ingen annan utväg, än att
påstå, det sjelfva det åberopade dokumentet vore
falskt och uppdiktadt. Detta gjorde ban äfven
uti en utgifven skrift, hvilket så högeligen
förbittrade Verelius, att denne var nära att instämma
Scbefferus för domstol, såsom den der, hvilken
beskyllt bonom vara en uppenbar förfalskare.
Äfven sedan Scbefferus, 1679, med döden afgått,
fortsatte Verelius striden uti ett skarpt anförande,
kalladt Epittola ad lectorem; men emot detta bans
sista arbete utkom år 1681 ett strängt kongl,
bref, hvaruti Schefferi flit och arbeten mycket
berömmas, och publicerandet af sistnämnda
"Ve-relii Skrift" strängeligen förbjudes, vid konungens
onåd, alla exemplarens konfiskation och tusen
daler silfvermynts vite. Härmed slutade nu den
häftiga, lärda striden. Verelii ntgifna arbeten, hvilka
för det mesta vittna om den grundligaste lärdom,
uppgå till ett ganska stort antal. De förnämsta
äro: Gothrici et Rotfi historia; Herrauds och Boses
saga; Heroara saga-, Runographia Scandica; Index
Linguæ veteris Schyto Scandicæ m. fl.
Werindtt Skeppslag hörer till 3:dje domsagan
inom Stockholms län eller Färentuna, Sollentuna,
Danderyds, Äkers och Wermdö häraders domsaga.
Till denna skeppslag böra socknarne Wermdö,
In-garö, Bo, Djurö, Möja och Ljusterö, alla belägna
på öar och bolmar i Saltsjö-skärgården. Alla
dessa socknar, med undantag af norra hälften af
Ljusterö, hvilken tillhörer Riala och Kulla
pastorat, böra till ett och samma pastorat, nemligen
Wermdö af östra Roslags kontrakt. Wermdö
skeppslag innehåller 210 f hemman med 6,082
inbyggare på en areal af 109,164 tunnl., hvaraf
3,890 äro sjöar och kärr.
Wermdt, jemte annexerna (se Wermdö Skeppslag
ett pastorat i Stockholms län, år beläget i
skärgården 3 mil Ö. om Stockholm och tillhör 2 kl.
patr. Bland särskildta till pastoratet hörande öar
märkas: Ingarö, Djurö, Windö, Runmarö, Svenska
Sandön, Norr- och Söder-Möja, Svartsö,
Norr-och Söder-Ljusterö, Tynningö, Rindö m. fl.
Härvarande mera bekanta farleder äro: Kodjupet,
Staket, Ldnersta och Skurusund. Vid Sandhamn är
tullplats och der, äfvensom vid Bergbamn,
Ron-marö och Husarö finnas äfven lotsstationer.
Telegrafer äro på flera ställen inrättade, såsom vid
Sandhamn, Runmarö, Ingarö och Rindö.
Pastoratets skärgård är minst 4 mil bred från norr till
söder och 5 mil lång från vester till öster.
Marken år i allmänhet omvexlande med berg och
skogsbackar, men numera föga skogbevuxen.
Näringarna äro åkerbruk, ängs- och skogsbruk,
trädgårdsskötsel , fiske och sjöfart m. m.
Moderkyrkan är gammal, byggd af gråsten, och skall ha
varit helgad åt S:t Olof. Egentliga Wermdön
består af 2 genom ett smalt näs från hvarandra
skilda hufvuddelar, af hvilka den östra kallas
Wermdö-landet och den vestra Orminge- och
Fahr-sta-landet. En mängd af smärre öar höra ock
till socknen. I jordeböcker samt mantals- och
skatt-skrifningslängder är socknen indelad i fierdinw,
hvilka äro: Orrninge, Fahrsta, Hemmesta, Wäsbv.
Siggesta, Skägga, Windö och Söder Ljnsterö.
Många större gårdar finnas bär bebyggda, såsom:
Stora Kovik, 1 mtl. frälse; Skevik, 1 mtl. frälse,
som förr varit doneradt åt en efter stället
uppkallad religionssekt, men tillbör nu socknens
fattigbus; Fahrsta, 2 mtl. frälsesäteri; Gustafsberf,
med porslinsfabrik (se detta ord); Hemmesta, 3
mtl. frälse; Brevik, 2 mtl. frälse med såg;
Fogel-bro, 34 mtl. med" qvarn; Wàsby, mtl. frälse;
Sund, 3 mtl. frälse säteri, äges af von Schewen;
Siggesta, 2£ mtl. frälse säteri; Normàs, i Skägga
fjerding, 3 mtl. frälse säteri, tillhörigt friherre
Stjernkrona; Tynninge, på ön af s. n., 2 mtl.
frälse säteri; Öfverby, l| mtl. frälse;
Hummel-mora, på Grönsö, 1 mtl. frälse säteri m. fl. Vid
det bär belägna Stäkes sund, hvilket tidtals
varit befästad!, blefvo Ryssarne år 1719
tillbaksslagne af öfverste Fuchs. Tillsammans med
Ingarö, innehåller Wermdön 138J mtl. med 3,626
inbyggare. Egaren af Norrnäs säteri nämner
församlingens pastor. Adr. Waxholm.
Wermland, ett landskap i Svealand, är beläget
i en halfkrets norr om Wenern och bar nästan
skapnaden af en triangel. Det gränsar i öster till
Grythytte och Nora bergslager i Westmanland
samt till Nerike, hvarifrån det skiljes genom
Let-eller Svart-etfven-, i vester till Dalsland och
Norrige; i söder till Wenern och Westergötland,
hvarifrån det skiljes af Svart-elfven, som här
kallas Gullspångself; samt i norr till Norrige och
Westerdalarne. Dess största längd från norr till
söder är 24 mil och största bredden från Nerike
till Norrige 17 mil. Hela landets vta utgör 151
qvadratmil. Namnet säges bärstamma af det
Finska ordet wuori eller det Lappska nare, som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
